Den 1 januari tar Polen över ordförandeskapet i EU. Det sker i en tid då Europa befinner sig i en svår situation. Ekonomin är långsam. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa och världen är destabiliserad. Det ryska anfallskriget mot Ukraina rasar vid EU:s gränser och utgången är osäker. Det finns en hel del oförutsägbarhet när det gäller relationerna mellan EU och USA efter det senaste presidentvalet i USA. EU:s stora aktörer, Tyskland och Frankrike, befinner sig i regeringskriser. Mitt i allt detta har Polen nyligen presenterat sitt program för det kommande ordförandeskapet.
Programmet andas action och självförtroende. Dess officiella motto är “Säkerhet, Europa!”. Den sammanfattar väl och kraftfullt vad Polen skulle vilja uppnå under den tid landet får leda Europa.
Att säkra EU:s försvarsförmåga genom att öka militärutgifterna och stärka stödet till Ukraina är inte oväntat en av programmets viktigaste punkter, men säkerheten det talas om har långt fler dimensioner. EU bör satsa kraftigt på säkerhet vad gäller infrastruktur, inte minst med tanke på de “olyckor” med kablar som nyligen inträffade i Östersjön och en mängd andra misstänkta sabotage.
En rejäl förstärkning av säkerheten i samband med information är också av stor betydelse för att förhindra destabilisering av demokratin genom desinformation, valinflytande och fake news.
Säkerheten gäller också vikten av att ha en klok energipolitik. Syftet är att minska användningen av fossila bränslen. Men den gröna omställningen måste ta sociala hänsyn så att den inte tappar stödet från befolkningen och den gröna politiken måste utformas på ett sätt som inte förstör EU-ländernas konkurrenskraft och ekonomier. Och det gäller inte bara industrin utan även lantbruket.
EU måste kunna säkra livsmedelsförsörjningen för unionens invånare och därmed inte låta jordbruket slås ut av billig import.
Dessutom ska EU enligt Polens program satsa på säkerhet när det kommer till hälsa genom att se till att man har en egen välutvecklad läkemedelsproduktion.
I Polens program EU:s säkerhet handlar mycket om unionens ekonomiska och militära styrka, men den tar också upp behovet av att säkra EU:s yttre gränser genom en migrationspolitik som tar hänsyn till faran för att rätten till asyl i EU utnyttjas av främmande makter som använda migranter för att destabilisera länderna i Europa. Det är något som Polen upplevt de senaste åren vid gränsen till Vitryssland och haft stora svårigheter att hantera, inte minst på grund av den svåra intressekonflikten mellan landets säkerhet och humanitära hänsyn.
Samtidigt som Polen vill säkra EU internt uttrycker programmet en mycket positiv inställning till den fortsatta utvidgningen av unionen med Ukraina, Georgien, Moldavien och länder på Balkan. Utvidgningen ses som strategiskt viktig för Europas framtida säkerhet.
Polens ambitioner inför det kommande EU-ordförandeskapet är stora. Har Polens ledarskap en chans att uppnå åtminstone några av de uppsatta målen?
Ordförandeskapet är bara sex månader långt och beslutsprocesserna långa och komplicerade. Polens handlingsutrymme är inte stort. Den polska regeringen brottas också med utmaningar på hemmaplan som bondeprotester och en pågående presidentvalskampanj där liberaler möter hård konkurrens från illiberala och nationalistiska krafter.
Men Polens nuvarande regering är starkt engagerad i europeisk politik, väl förberedd och fast besluten att försöka göra skillnad.
Polens premiärminister Donald Tusk förstår EU väl. Mellan 2014 och 2019 var han ordförande för Europeiska rådet.
Unionens nuvarande kommissionär för budget och administration, Piotr Serafim, är polsk.
Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski är en mycket erfaren EU-politiker som tillsammans med Carl Bildt var den främsta initiativtagaren till EU:s östpolitik.
Det talar också till Polens fördel att landet har trovärdighet inom EU i flera av de frågor som landet vill driva. Polens ekonomi är nu lika stor som Sveriges. Sedan 1992 har landet haft den starkaste tillväxten i Europa med cirka 4 till 6 procent per år.
Polen är också det land som spenderar mest BNP per capita, 4,2 procent, på militär rustning och är därmed en mycket viktig NATO-medlem, inte minst på grund av sin befolkningsstorlek, nästan 37 miljoner, och sitt strategiska läge vid Östersjön och som EU:s östliga utpost.
Men kan Polen göra Europa säkrare? Svaret vet vi först när Nederländerna tar över EU:s ordförandeskap i sommar.
FÖRfattaren
Barbara Törnquist-Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
