Samtidigt som många hushåll har svårt att betala elräkningen väljer regeringen att prata om allt utom elefanten i rummet. EU:s elmarknad gör att folk får betala 50 kronor för en dusch och ger elbolagen enorma vinstmarginaler. Vi behöver inte ha det så här.
Nu har det vinter och kyla anlänt Vintertider är redan dyra tider, med julklappar och behov av nya vinterkläder till barnen. Vi bor i ett kallt land och alla måste ha råd att värma sitt hem och komma hem till ett varmt hem. Men i Sverige finns det människor som fryser. Barnfamiljer och äldre som sitter hemma och huttrar för att de inte har råd med elräkningen.
Denna vecka har elpriserna i både Malmö och Stockholm steg till runt tio kronor per kWh vid vissa tidpunkter. För många innebär det att man inte har råd att laga mat, diska eller diska under de timmar man är hemma efter jobbet. Ibland har en dusch kostat så mycket som 50 kr. Ganska vardagliga mänskliga behov har bokstavligen blivit en klassfråga.
För de flesta är det omöjligt att räkna ut vad elräkningen kommer att kosta i vinter. Felet ligger i EU:s elmarknad, som är minutiöst utformad för att garantera maximal vinst till elbolagen på bekostnad av familjer och småföretag.
Regeringen accepterar nämligen en fritt flytande elmarknad där prissättningen fungerar så att den senast sålda och dyraste enheten el sätter priset för all el. Om 90 procent av elproduktionen kostar 50 öre per kWh, men den senast efterfrågade elen kostar 10 kronor, blir priset 10 kronor per kWh. När det blåser för lite i Tyskland gör de svenska elproducenterna stor vinst – för då stiger priserna i Tyskland och det smittar av sig på Sverige på grund av det orimliga prissystemet.
Liberalerna och resten av regeringen verkar ha bestämt sig för att prata om allt annat än själva problemet. En företrädare ser behovet av färre elprisklasser, medan den andra ser behovet av fler. Ingen verkar det minsta bekymrad över att marknaden tvingar människor att acceptera en vardag där en dusch kostar 50 kronor medan elbolagen har vinstmarginaler på uppåt 40 procent.
Det enda regeringen verkar vara helt överens om att det i grunden är tyskarnas fel. Vi har drabbats av helt handlingsförlamade ledare som sitter på händerna medan vanligt folk inte har råd att sätta på ugnen på kvällen. I författaren Ivan Krylovs berättelse Den nyfikne finns en man som under ett museumsbesök märker mycket, men lyckas sakna en elefant. Historien är över tvåhundra år gammal, men så tidlös att den lika gärna kunde ha handlat om Liberalernas förståelse för elmarknaden.
Vi behöver inte ha det så här. Vi kan omreglera elmarknaden och elnäten och få lägre elpriser. Men då måste regeringen sluta skylla på tyskarna och ta itu med problemen själva. Det är bristen på offentliga ingripanden som leder till höga priser idag. El är en av många privata marknader där konkurrensen sätts ur spel av multinationella jättar.
Vänsterpartiet har både handlingskraften och alternativet. Vi kallar det Sverigepriser på el. Med vår modell sätter vi stopp för elbolagens övervinster och betydligt lägre priser för svenska hushåll. Elpriser som både det lokala bageriet och småbarnsfamiljen har råd med.
Hanna GedinEU-parlamentariker, Vänsterpartiet
Jonas SjöstedtEU-parlamentariker, Vänsterpartiet
