Klimatmötet COP29 i Baku i Azerbajdzjan har kommit överens om ett avtal. Rika länder måste betala 300 miljarder dollar om året för klimatåtgärder i fattigare länder – men många hade hoppats på mycket mer.
– Hemskt. Det är ynkligt, säger Indiens representant Chandni Raina.
Besvikelsen var stor bland de fattigare länderna efter att avtalet klubbats. Det överenskomna beloppet var långt under de 1 300 miljarder dollar som de krävde årligen.
Inget land fick allt de ville ha, konstaterar FN:s klimatchef Simon Stiell och understryker att det inte heller är dags att fira.
“Vi lämnar Baku med ett berg av arbete kvar att göra”, sade han i ett uttalande.
Annons
Nära förhandlingskollaps
Förhandlingarna skulle ursprungligen vara avslutade på fredagen men fortsatte in på övertid och var sedan nära att kollapsa vid flera tillfällen.
De små östaterna och de minst utvecklade länderna valde för en tid att lämna förhandlingarna, eftersom de ansåg att deras intressen inte hade beaktats.
På lördagen blev det också känt att en tjänsteman i Saudiarabien – som av många anses vara ett drag på FN:s klimattoppmöten – anklagas för att ha gjort direkta ändringar i officiella förhandlingsdokument vid COP29.
Annons
– Vi känner stor frustration. Nu behöver vi utvärdera för att säkerställa att Saudiarabien inte kan leda ett motstånd på det här sättet igen, säger klimatminister Romina Pourmokhtari till TT kort efter uppgörelsen.
Högt bud
När det avslutande mötet startade klockan 20 lokal tid såg utsikterna dystra ut för att ro iland den kontroversiella klimatfinansieringen, där rika länder måste bidra årligen fram till 2035 för att hjälpa fattigare länder med omställningen.
När avtalet nåddes över en natt hade de rika länderna höjt sitt bud till 300 miljarder dollar årligen fram till 2035, från 250 miljarder dollar i fredags.
EU:s klimatchef Wopke Hoekstra är nöjd med att en överenskommelse ändå kunde nås.
“COP29 kommer att bli ihågkommen som starten på en ny era för klimatfinansiering”, kommenterar han.
Parisavtalet spikade
Under det avslutande mötet kunde länderna också nå en slutgiltig överenskommelse om den kontroversiella artikel 6 i Parisavtalet som anger regler för internationellt samarbete om handel med utsläppsrätter för att klara klimatmålen. Ytterligare regler måste fastställas nästa år, men beslutet är ett stort framsteg för utsläppshandelsförespråkare efter år av kontroverser.
Annons
FN-chefen António Guterres säger att han hade velat ha ett mer ambitiöst resultat men att avtalet från COP29 ger en grund att bygga vidare på.
“Det måste hedras fullt ut och i tid”, säger han.
Fakta: Huvudfrågan – klimatfinansiering
Vid COP29 har nästan 200 länder kommit överens om ett nytt mål för klimatfinansiering – de pengar som rika länder måste betala för att hjälpa fattigare länder att tackla klimatförändringarna.
Avtalet innebär ett åtagande på 300 miljarder dollar per år, motsvarande 2 151 miljarder kronor, fram till år 2035.
Fram till 2025 har rika länder, som USA, EU och Japan, tidigare åtagit sig att ge 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering.
