FN-domstolen kommer att avgöra vad länder är skyldiga att göra för att stoppa klimatförändringarna. Nu börjar förhandlingarna i domstolens största mål någonsin.
Efter år av påtryckningar från önationer rådfrågade FN:s generalförsamling slutligen sin domstol, Internationella domstolen i Haag (ICJ), om “staternas skyldigheter i förhållande till klimatförändringarna”.
– Vi vill att domstolen slår fast att beteendet som förstörde klimatet är olagligt, säger Margaretha Wewerinke-Singh, som representerar Stillahavsnationen Vanuatu i domstolen, till AP.
Annons
Mer än symbol
Domstolens beslut är inte bindande utan är mer än en symbolisk handling eftersom det kan ligga till grund för rättsliga åtgärder i olika länder, till exempel stämningar.
Annons
För svensk del finns en koppling till Aurora-fallet, där organisationen Aurora stämde den svenska regeringen och hävdar att klimatarbetet är otillräckligt. Målet ligger för närvarande i Högsta domstolen som ska ta ställning till om ett sådant fall kan prövas i svensk domstol.
Ida Edling, taleskvinna för Aurora, hoppas att ICJ ska “understryka de principer för rättvisa som redan är tydligt angivna i internationell klimatlagstiftning”.
– Så att rika länder som Sverige, med högre utsläpp historiskt och nu, måste göra mer än andra länder och förändra sitt samhälle mycket snabbare, säger hon.
Påverkar svenskt fall?
Under två veckor kommer ICJ att höra 99 länder och mer än ett dussin partnerorganisationer, vilket är det största valdeltagandet i domstolens nästan 80-åriga historia, enligt AP.
Aurora följer förhandlingarna på plats och Edling tror att domstolens beslut, som väntas om några månader, kan få betydelse för Aurora-målet.
– Ja, det tycker jag absolut. För den internationella domstolen kommer då att ge råd om hur folkrätten ska tolkas. Och vi använder absolut internationell rätt i vår rättegång, säger hon.
Fakta: Internationella domstolen i Haag (ICJ)
Internationella domstolen i Haag är FN:s juridiska organ. Det grundades i juni 1945 och började fungera i april året därpå.
Domstolen består av 15 domare valda av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd för nio år. I mars 2023 bad generalförsamlingen ICJ om råd i två frågor:
Vilka skyldigheter har länder för att skydda klimatet och miljön från skadliga människoorsakade utsläpp av växthus och vilka är konsekvenserna för regeringar om deras agerande (eller brist på) skadar klimatet och miljön.
Källa: ICJ, AP