De senaste 24 timmar långa striderna i Syrien – nu senast mot Aleppo, Syriens näst största stad – beskrivs som både överraskande och omfattande. På bilder som florerar på sociala medier ses rebellstyrkor, bland annat från den islamistiska terror-märkta gruppen Hayat Tahrir al-Sham, fira intåget i städerna Idlib och Aleppo.
– Om syriska regeringsstyrkor visar sig oförmögna att behålla sitt territorium kan det som händer nu förändra hela spelplanen i Syrien och fortsätta att destabilisera hela Mellanöstern, säger Charles Lister, mångårig Syrienanalytiker vid det USA-baserade Middle East Institute till nyhetsbyrån AP.
Inbördeskriget i Syrien har pågått sedan 2011. Det började med fredliga protester mot president Bashar al-Assad, vars auktoritära regim stöds av Ryssland, men eskalerade snabbt till ett fullskaligt inbördeskrig som involverade olika rebellgrupper, både moderata och islamistiska, samt kurdiska styrkor i norr.
Sedan dess har omkring 6,8 miljoner människor flytt, över en halv miljon människor har dött och nära 17 miljoner människor behöver idag humanitärt bistånd, enligt FN och norska flyktingrådet (NRC). Den svåra och kaotiska situationen i landet har fått stora konsekvenser, inte minst i form av den flyktingström som ledde till en omfattande kris 2015.
2016 beordrade al-Assad omfattande bombningar av Aleppo. Uppbackad av ryska stridsflygplan jämnades kvarter för kvarter metodiskt med marken ryska granater och tunnbomber – bränslebehållare fyllda med sprängämnen och metall.
De olika rebellgrupperna kapitulerade samma år och med hjälp av Iran och dess allierade Hizbollah lyckades al-Assad behålla makten inom de 70 procent av Syrien han kontrollerar.
Den 7 april 2017 avfyrade USA, under Donald Trumps ledning, 59 missiler mot Shayrat Air Base, som också används av Ryssland. Det var första, men inte sista, gången som USA attackerade Syrien med militära medel. Det ökade spänningen mellan USA och Ryssland, som kallade attacken “ett krigsbrott”.
Under den sista under åren har striderna minskat, men situationen har förblivit mycket kritisk – försöken och viljan att störta Bashar al-Assad har bestått. Medan landet har förblivit en arena för en regional och global maktkamp, har Amnesty International och Human Rights Watch upprepade gånger slagit larm om hur människor utsätts för godtyckliga arresteringar, våldsamma övergrepp och hur lokala grupper attackerar civila för att skapa rädsla och fördriva minoritetsgrupper .
Dagens plats – där det på sociala medier framkommer att rebellerna ganska obehindrat kör in i Aleppo med bilar fulla av beväpnade rebeller som skanderar ”Allahu akbar” – ses det av experter som en farlig utveckling.
Robert Ford, USA:s sista tjänstgörande ambassadör i Syrien, påpekar för nyhetsbyrån AP att månader av israeliska attacker mot syriska och Hizbollah-kopplade mål i området, samt Israels utlysta vapenvila med Hizbollah i Libanon denna vecka, är faktorer som ge Syriens rebeller möjlighet att avancera.
Sannolikheten för att Ryssland eller Iran skulle kunna stödja al-Assad den här gången var liten med tanke på det deras resurser förbrukas i Ukrainasäger experter som bedömer att Ryssland kommer att skydda sina intressen, inte al-Assads, inom begränsade områden. Iran kommer i sin tur att fokusera på att befästa nyckelområden, snarare än att stödja rebellerna över hela kartan.
Sex länders arméer är för närvarande inblandade i fientligheter i Syrien
Till det kommer milisgrupper som Hizbollah och SDF (Syriska försvarsstyrkorna) och jihadistgrupper som IS. Utöver det ett hundratal miliser som i sin tur har undergrupper.
Fakta: Erik Ohlsson. Grafik: Maria Westholm
Idag har USA cirka 900 soldater i nordöstra Syrien. Kurdiska YPG, som skapades som en utlöpare till PKK i Syrien när inbördeskriget bröt ut, har varit USA:s viktigaste partner mot terrorsekten IS, enligt FOIFörsvarets forskningsinstitut.
Samtidigt har Turkiet styrkor i Syrien som har inflytande över den breda allians av oppositionsstyrkor som nu stormar Aleppo.
Om Ryssland och Turkiet dras in i striderna i Aleppo kan det få förödande konsekvenser. Båda har sina egna intressen att försvara, konstaterar Robert Ford i ett samtal med AP. Både USA och Israel har genomfört sporadiska attacker mot regeringsstyrkor och Iran-allierade miliser under året.
– Om al-Assad förlorar Aleppo permanent kommer det att påverka regimen väldigt mycket. Syrien kommer då att delas på ett mycket tydligare sätt, regimen försvagas och det kan i sig leda till kaos och sprickor på regimsidan, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Vad kan hända nu?
– Risken är stor att den redan svåra, pågående humanitära krisen i Syrien förvärras, vilket i sig kan leda till en ny flyktingkris som får ekoeffekter långt utanför landets gränser.
Och vad gäller striderna?
– Det mest troliga är att rebelloffensiven förr eller senare kulminerar och saktar ner. Det är inte så många. Och Ryssland kommer att göra vad de kan för att stödja al-Assad.
