Regeringen sänker tillväxtprognosen för återstoden av sitt mandat, 2024–2026.
Lågkonjunkturen i inflationschockens spår kommer att bli mer utdragen än väntat, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Öppna bilden i helskärmsläge Foto: Fredrik Sandberg/TT
Oväntat svag konsumtion pekas ut som en huvudorsak till den svaga utvecklingen.
– Vi har dämpat den inhemska efterfrågan. Konsumtionen är försenad. Det tar inte riktigt fart så snabbt som vi förväntat oss. Vi har också en mycket svag tillväxt i närområdet. Återhämtningen kommer, men det kommer att ta tid, säger finansminister Svantesson (M) på en presskonferens.
– Vi vet också att räntesänkningar också ofta har en eftersläpning. Nu börjar det ta fart.
Annons
Annons
Sänkt prognos
Finansministern hoppas på ökad efterfrågan när räntesänkningarna slår igenom, men också att de skattesänkningar som kommer nästa år ska ge återhämtningen lite fart.
Tillväxtprognosen för åren 2024, 2025 och för valåret 2026 sänks till 0,6 procent, 2,0 procent respektive 3,0 procent. När höstbudgeten presenterades i september – för tre månader sedan – var prognosen 0,8 procent, 2,5 procent respektive 3,2 procent.
– Det är en mer utdragen lågkonjunktur än vi trodde, säger Elisabeth Svantesson.
Inflationen väntas kretsa kring nivåer i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent framöver. Svantesson konstaterar att inflationsförväntningarna ser väl förankrade ut.
Arbetsmarknaden utvecklas dock något svagare än väntat enligt den nya prognosen, där regeringen räknar med en oförändrad arbetslöshet på 8,4 procent 2025 och en nedgång till 8,1 procent 2026.
– Arbetsmarknaden utvecklas något svagare eftersom vi får en lågkonjunktur som varar något längre, säger Svantesson.
“Tullar dåliga för Sverige”
Sunda statsfinanser, ett finanspolitiskt ramverk som följs och ett stabilt politiskt läge gör att det finns möjlighet att agera om utvecklingen skulle förvärras, enligt Svantesson.
– Vi har bra förutsättningar, säger hon.
Hon ser riskerna med nya motgångar i till exempel Mellanöstern eller Ukrainakriget. Men hon ser också en risk för motreaktioner om USA:s tillträdande president Donald Trump följer upp sina hot om tullar med faktiska beslut.
Annons
– Det återstår att se. Blir det fler tullar och fler handelshinder är det klart att det är dåligt för Sverige, säger finansministern.
Hon tillägger att de viktigaste utmaningarna som måste hanteras för svensk ekonomi finns i EU, som “släpar efter” i den stora förändring som sker globalt.
– Vårt öde ligger främst i våra egna händer och inte i USA:s.
