Lokaljournalistiken som försvann gynnade Trump – hufvudstadsbladet

I eftervalsdebatten i Sverige om Donald Trumps resultat i tre presidentval nu har medieläget sällan belysts i detalj. USA har aldrig, som Sverige, varit ett tidningsland med stark press och omfattande tidningsläsning. USA har varit ett tv-land, och innan dess ett radioland, mer än vad Sverige har varit. I USA byggdes också strukturen för tv-sändningar ut cirka tio år tidigare än i Sverige.

Televisionen var även reklamfinansierad vad gäller de stora rikstäckande företagen, som hade sin topp på 70- och 80-talen och då var tre, ABC, NBC och CBS. Det fanns även regional-tv och lokal-tv i form av kanaler. I storstäderna kunde de vara ganska stora. När kabel-tv kom på 80-talet och blev mer utbredd på 90-talet fick de en ökad publik. CNN och dess nyhetssändningar är bland de mer kända. Kabelkanalen HBO kom under åren runt 2000 och framåt med flera tv-serier med utmanande innehåll gällande nakenhet och sex, men också våld.

Tidningarna som det fanns både ett stort antal lokala men också några i storstäderna som kunde ha en nationell spridning av sin journalistik. De var dock ganska få, med New York Times som främsta exempel, men även affärstidningen Wall Street Journal. Fram till Watergate-avslöjandena i början av 1970-talet var Washington Post mer en tidning för storstadsområdet. USA Today var under några decennier den största tidningen i omlopp och hade flera upplagor (delar) för olika områden i USA. Pressen var, liksom i många länder och Sverige, huvudsakligen lokal. Det hade dock hård konkurrens om reklam- och reklampengar, eftersom radio och tv konkurrerade hårt om dem.

Tidningar i USA gick enklare och snabbare in i en nedåtgående spiral än i många länder i Europa, där färre betalande prenumeranter eller lösnummerköpare gav mindre räckvidd för annonser och därmed svårare att få reklam- och annonspengar. Radio och tv hade lättare att behålla publiken eller skaffa särskilda nischer av publik. En process där många lokaltidningar först minskade i upplaga och läsekrets, senare i innehållet i journalistiskt material men även annonser med information om produkter, tjänster och priser, vilket resulterade i sämre tidningar och i slutändan förluster som ledde till nedläggning.

Återstående massmedier, såsom radio, tv, flygblad och nya medier som är internetbaserade har inte innehållit lika mycket lokal och regional journalistik som i de tidningar som fanns fram till för några år(-decennier) sedan. Och de tidningar som finns kvar har också ofta mindre av både lokalt och övergripande innehåll än vad de hade tidigare när de hade mer intäkter från annonser och prenumeranter på sin journalistik. Journalister förknippas alltså av befolkningen (väljarna) allt mindre ofta med någon som skildrar deras lokala vardag och som är aktiv i det lokala samhället. Journalister ses mer som de som är med i de stora tv-kanalernas sändningar. Sådana fanns också förr. Men då kände man också till journalister som arbetade med beskrivningar regionalt och lokalt och även i tidningar där och i lokal och regional radio och tv.

Medielandskapet i USA liknade länge det i Sverige i den meningen att det fanns nyhetsutrymme i (medieföretag) sändningar i tv och radio och tidningar (av lokalt, regionalt och nationellt slag) som var objektiva eller strävade efter att vara det. Med starten av fler nischade kanaler, inom radio och (kabel)-tv, har nyheterna blivit mer vinklade på olika sätt. Dels har det vuxit fram väldigt nischade kanaler, till exempel religiösa (till exempel kristna och då ofta med högerpolitisk inriktning eller profiler). Och dels har kanaler utvecklats för att, eller inrättats som, att ha en viss politisk inriktning i program och bland flera profilerade medarbetare. De har gått bort från att vara objektiva, eller försöka vara, i nyhetsutrymmet.

Publiken har alltså uppdelad så att de med en viss politisk inriktning väljer att ta del av (endast) en mediekanal som du personligen gillar med det aktuella nyhetsinnehållet, tack vare att den uttrycker dina egna åsikter om ämnen som du skulle vilja se porträtteras . Det mest kända exemplet är Fox News, som har en högerorienterad politisk, republikan och Trump nära, fokus på de ämnen som skildras och i åsikter. Allt färre väljare tar del av (medieföretagets) nyhetssändningar som inte är partiska men ändå (rimligen) objektiva. De tre tidigare stora tv-kanalerna NBC, ABC och CBS har tappat mark i tittarsiffror och betydelse. Politiskt profilerade mediekanaler som Fox (News) har vunnit mark.

Väljarkåren har också delats upp i sin mediekonsumtion så att färre tar del av objektiva nyheter i mediekanaler som strävar efter att ha sådana. Allt fler väljare har inte lokala medier i form av tidningar som fanns i deras geografiska områden förrän för något decennium sedan. Sådant som lokala journalister eller lokaljournalistik av undersökande eller mer ambitiöst och kostsamt slag finns inte längre i stora delar av landet. De journalister som finns där som många känner till är de som finns på stora nationella tv-kanaler. De är i vissa fall ett slags kändisar och är välbärgade och har höga löner och levnadsvillkor som är bättre än mer än 95 procent av väljare, tittare och befolkning. Det är lätt för en (höger)populist och demagog som Donald Trump att klumpa ihop “journalister” med en elit som lever långt ifrån vanliga människor vad gäller levnadsvillkor. För tre eller fyra decennier sedan hade det inte varit så lätt. Medielandskapet har utvecklats i en riktning som har gynnat någon som Donald Trump.