”Man kan inte kommunicera med arbetarklassen som med välbärgade eliter.” – hufvudstadsbladet

Donald Trump chockade världen 2016 när han blev president i USA efter att överraskande ha vunnit Michigan, Pennsylvania och Wisconsin i det så kallade rustbältet, delstater som traditionellt har stöttat demokraterna.

Något liknande hände i november i år. De gamla industristaterna i nordöstra, en gång nationens hjärta, röstade överväldigande på Trump, som lovade att återställa USA, Make America Great Again. Icke-högskolearbetare som tjänar mindre än 100 000 dollar per år röstade på Trump oavsett om de var vita, svarta eller latino.

Liknande omvälvningar äger rum någon annanstans. I juni stödde 57 procent av arbetarklassen i Frankrike den högerpopulistiska nationalförsamlingen i den första omgången av parlamentsvalet. I september i Österrike röstade 50 procent av arbetarna på högerextrema FPÖ. Och det nationalistiska och populistiska Alternativet för Tyskland, AfD, samlade 46 procent av Labours röster i delstatsvalet i Brandenburg.

Law and Justice, PiS, är ett nationalistiskt konservativt parti som styrde Polen mellan 2015 och 2023. Partiet är en bra fallstudie om du vill förstå varför populistiska och auktoritära partier lockar väljare i Europa och USA, och hur mitten- och vänsterpartier kan vinna tillbaka dem.

PiS genomförde en rad lagändringar: sänkte pensionsåldern, höjde minimilönen markant och införde kontantbidrag för familjer med barn under 18 år, frågor som traditionellt har drivits av Socialdemokraterna. Nu uppfyllde PiS istället de polska arbetarnas ekonomiska intressen.

I förra årets parlamentsval fick PiS därför nästan varannan Labour-röst, men lyckades ändå inte behålla makten, då en koalition av oppositionspartier lyckades enas och bilda en majoritetsregering.

Min forskning om väljare utan högre utbildning och med låga inkomster, som bor i små städer eller på landsbygden i Polen, visar en i stort sett fullständig brist på förtroende för centrumpartier och vänstern, som de förknippar med hbtq-agendor, sexualisering av barn, pro-immigration och försök att undergräva statens legitimitet.

De följer inte traditionella medier utan får sina nyheter online i olika nischgrupper och på sociala medieplattformar. De känner sig stolta över att stå utanför etablissemanget och känner att de kämpar för sitt sätt att leva och för sina värderingar som de känner att andra ser ner på.

Dessa resultat stämmer väl överens med 51 andra studier som har undersökt det minskande stödet för centern och vänstern i väst.

Demokrater i USA, socialdemokrater i Västeuropa och progressiva krafter i före detta kommunistiska länder har tappat kontakten med arbetarklassen. För att vända trenden måste partierna föra en politik som är vettig för arbetarna och förändra sättet de kommunicerar med denna viktiga grupp av väljare.

På båda sidor om Atlanten partier har i åratal kampanjat för ökat stöd till arbetande familjer, mer pengar till sjukvård, utbildning och infrastruktur. Ibland har de vunnit val, men oftast mot impopulära konservativa regeringar. Demokraterna Barack Obama och Joe Biden blev presidenter i USA 2008 respektive 2020, och Labour besegrade Tories i Storbritannien i det allmänna valet tidigare i år.

Men när valet väl är vunnet tycks löftena ofta falla i glömska och reformerna blir inte av. Att prata om att skapa attraktiva jobb i framtidens branscher är inte detsamma som att göra det. Arbetare vill ha effektiva och handlingskraftiga ledare.

Centern och vänsterpartierna måste inse att man inte kan kommunicera med arbetarklassen på samma sätt som med rika eliter i storstäderna.

Istället för att avfärda arbetarnas oro för immigration, globalisering och den gröna omställningen borde demokraterna i USA och de socialdemokratiska partierna i Europa omfamna oron och ta itu med dem i de forum och plattformar som arbetarklassen använder. Hur man gör det kan de lära sig av extremhögern som är en dominerande kraft på Tiktok och X.

Arbetarklassen har varit viktig i uppbyggnaden av liberala demokratier under de senaste två århundradena. Den har drivit på för allmän rösträtt, sociala reformer och politik som har ökat ekonomiskt välstånd och lagt grunden för politisk stabilitet.

I oroliga tider, som nu, måste mitten och vänsterpartierna se till att de blir en plats där arbetarklassen kan känna sig hemma. Man kan börja med att ta arbetarklassens oro på allvar och möta dem där de är. Annars fortsätter extremhögern att utnyttja arbetarklassens desillusion och ilska för att underblåsa sin egen antidemokratiska agenda.

Översättning Karen Söderberg

Projektsyndikat

FÖRfattaren

Bartosz M Rydlińskilektor i statsvetenskap vid kardinal Stefan Wyszyński-universitetet i Warszawa

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.