I Diabetesbarometern 2024 uppger 20 procent av de tillfrågade från Örebro län att diabetesvården har försämrats jämfört med 2023. Statistik från Nationella Diabetesregistret (NDR) visar också att det finns risk för stagnation inom viktiga delar av länets diabetesvård. .
Diabetesbarometern har tagits fram via NDR-statistik avseende behandlingsresultat och hälsokontroller, som har kombinerats med enkätsvar från cirka 3 800 medlemmar i Diabetesförbundet. Här hamnar Region Örebro län på 16:e plats i år.
För de cirka 15 000 personer med diabetes i länet är god blodsockerkontroll väsentligt, eftersom det skjuter upp risken för diabeteskomplikationer och potentiellt för tidig död. Diabetesförbundet vill därför att färre än sex procent av de runt 500 000 personer med typ 2-diabetes i Sverige ska ha ett HbA1c (långtidsblodsocker) över 70 mmol/mol, där risken för komplikationer är hög. I Örebro län var den andelen åtta procent 2023 och jämfört med 2019 har ingenting hänt.
På frågan om hur diabetesvården fungerar totalt sett svarar var femte i länet att den fungerar dåligt, jämfört med 18 procent förra året. Resultaten visar att det krävs flera insatser för att förbättra diabetesvården. Därför uppmanar jag de regionala beslutsfattarna att satsa på modern diabetesvård.
Låt oss hjälpa till att påskynda en positiv utveckling så att diabetes inte leder till sämre hälsa i onödan för många individer och stora sjukvårdskostnader i framtiden.
Vi bidrar gärna.
Björn Ehlin
ordförande i Diabetesförbundet
