Arresteringsordern mot Israels premiärminister och tidigare försvarsminister får flera omedelbara konsekvenser. Den första är att Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant inte kan besöka de 123 länder som ingår i ICC utan att riskera arrestering.
Domstolens beslut splittrar också världssamfundet. Nederländernas utrikesminister Caspar Veldkamp förklarade att Netanyahu kommer att arresteras om han besöker landet.
Även EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell ställer sig bakom ICC-beslutet, som han hävdar “måste respekteras och tillämpas”.
av den israeliska regeringen Allierade i världen motsätter sig å andra sidan sökandet. Ungerns premiärminister Viktor Orbán sa direkt efter beskedet från Haag att han tänker bjuda in Netanyahu till Ungern och att han inte tänker följa ordern att arrestera honom. Detta trots att Ungern är ett av de länder som har stöttat Romstadgan som inrättade ICC för drygt 20 år sedan. Enligt Romstadgan är alla medlemsländer skyldiga att arrestera personer som efterlysts av ICC som sätter sin fot i deras land.
Den bestämmelsen hindrade den ryske presidenten Vladimir Putin, som är efterlyst av ICC för krigsförbrytelser i Ukraina, förra året från att ta risken att resa till Sydafrika för att delta i Brics-toppmötet.
Betydligt större betydelse har USA:s inställning, trots att landet inte tillhör brottmålsdomstolen. President Joe Biden fördömde ICC:s beslut: “Vi avvisar i grunden domstolens beslut. Det finns ingen likvärdighet mellan Israel och Hamas”, förklarade Vita husets pressekreterare.
Reaktionen verkar öppna för att USA anklagas för dubbelmoral. När ICC i mars 2023 utfärdade en arresteringsorder mot Putin var tonen hos Biden bara positiv.
Reaktionen verkar öppna för att USA anklagas för dubbelmoral. När ICC i mars 2023 utfärdade en arresteringsorder mot Putin var tonen hos Biden bara positiv. Dessutom samarbetade USA med ICC i Ukraina-utredningen trots att USA inte är part i Romstadgan.
Ännu allvarligare är hotet om drastiska sanktioner mot ICC av USA. Redan i maj, när ICC:s chefsåklagare Karim Khan begärde att en arresteringsorder skulle utfärdas mot Netanyahu, Gallant och tre Hamas-ledare, inledde flera republikanska politiker en våldsam motattack mot domstolen. Det republikanskt kontrollerade representanthuset antog i juni – med stöd av 203 republikaner och 42 demokrater – ett lagförslag om att införa sanktioner mot ICC.
Sanktionerna kan innebära att ICC-tjänstemän som är involverade i åtal mot “amerikanska allierade” kan fråntas sina amerikanska visum och få sina bankkonton spärrade. I praktiken kan det innebära sådant som reseförbud, att lön inte kan betalas ut och att försäkring inte gäller.
Om hotet om sanktioner mot ICC och dess medarbetare är insedda, många i Haag fruktar att domstolen inte kan fungera och därmed inte kommer att överleva. Bland de närmare 1 000 anställda från 100 länder som är anställda av ICC råder därför stor osäkerhet om framtiden.
Denna oro bekräftas av en ledare i den konservativa Wall Street Journal: “Att skära av ICC och, säg, dess 100 högsta tjänstemän från det amerikanska banksystemet via sanktioner – med allt vad det innebär för europeiska bankkonton också – kan förlama domstolen .”
För att lagen ska träda i kraft kräver att senaten godkänner det. För närvarande har senaten en demokratisk majoritet, och det är oklart om lagförslaget kommer upp till behandling före årets slut.
Men från och med januari får republikanerna också kontroll över senaten. Sedan finns det inget som hindrar lagen från att antas och när Donald Trump tillträder som president den 20 januari kommer han inte att tveka att skriva under den.
Om frågan av någon anledning avstannat i kongressen kan presidenten också införa sanktioner genom exekutiva order.
Det kommande sanktionsbeslutet verkar vara väl förberedd. Mike Waltz, som Trump har nominerat till nationell säkerhetsrådgivare, säger att han är redo att agera: “ICC har ingen trovärdighet. Israel har lagligt försvarat sitt folk från folkmordsterrorister. Man kan förvänta sig ett starkt svar mot ICC:s och FN:s antisemitiska fördomar i januari”.
Den sittande Den republikanska majoritetsledaren John Thune säger att han har för avsikt att försöka få den avgående demokratiske ledaren Chuck Schumer att hålla en omröstning om lagen så snart som möjligt: ”Om inte ICC och dess åklagare ändrar sina upprörande och olagliga handlingar… måste senaten omedelbart anta lagen.”
Hans kollega, Senator Lindsey Graham, signerar X att han tänker lägga fram ytterligare en lag som är ännu mer långtgående. Även personer och länder som “assisterar och bistår ICC med att skada USA:s säkerhet” bör kunna sanktioneras.
Det innebär att vittnen som kallats av domstolen, som människorättsaktivister som delar information om misstänkta israeliska krigsförbrytelser med ICC, kan straffas. Men även företrädare för andra stater.
Fakta:ICC arresteringsorder
ICC:s order är relaterade till Hamas-attacken den 7 oktober 2023 och Israels militära svar i Gaza.
● Misstankarna mot Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Gaza (inte folkmord) är att de har “dödat, orsakat utrotning, använt svält som krigsvapen, inklusive förhindrande av humanitärt biståndssändningar, och medvetet ha siktat hos civila”.
Enligt ICC:s chefsåklagare Karim Khan har dessa brott varit en del av en “systematisk attack mot den palestinska civilbefolkningen”, och de fortsätter än i dag: “Israel har medvetet och systematiskt berövat Gazas civilbefolkning vad som är oumbärligt för mänsklig överlevnad”.
● De krigsbrott som Hamas militärledare Muhammad Deif misstänks för hänför sig till vad som hände under attacken mot Israel den 7 oktober och därefter: mord på hundratals civila, gisslantagande, våldtäkt och annat sexuellt våld och grym behandling av fångar. Karim Khan ville också efterlysa två andra Hamas-ledare, Yahya Sinwar och Ismail Haniyeh, men de har dödats av Israel. Enligt Israel är Muhammad Deif inte heller vid liv längre, men ICC har inte kunnat bekräfta detta.
