María García sträcker ut sin julgransfilt över det fuktiga gräset på den informella loppmarknaden som breder ut sig över några rivningstomter i förorten Solano, tre mil utanför centrala Buenos Aires. Hon plockar upp sina barnbarns skor från en kundvagn och lägger dem på filten. För många andra mormödrar är sådana skor en skatt, men 69-åriga María García tvingas sälja dem för tusen pesos (cirka tio kronor) paret.
– Presidenten har sänkt min pension. Jag är änka och behöver varenda krona, säger hon.
Bredvid lägger hon några av sina använda blusar som hon försiktigt viker.
– Jag säljer dem också för tusen pesos.
María García har arbetat som kassörska hela livet, men har fortfarande bara en pension på motsvarande 2 740 kronor i månaden. När Argentina var ett lågkostnadsland klarade det sig, men efter att den ultraliberale ekonomen Javier Milei tog över har priserna skjutit i höjden. Devalveringen av valutan har gjort att en Whopper-måltid på Burger King kostar 154 kronor. En kebab med läsk kostar 120 kronor. Den sänkta pensionen och låga lönerna gör att argentinarna upplever sin sämsta köpkraft på över två decennier.
– Jag har bara råd med billig mat, säger María García.
Tidigare anordnades den improviserade loppmarknaden i Solano endast på lördagar, men på grund av det ekonomiska läget är det också loppmarknad varje onsdag. Bristen på pengar tvingar några av säljarna till byteshandel.
– Ibland byter jag ut en blus mot ett paket pasta eller något, säger María García.
Hon anklagar högerpopulisten Milei för att inte tänka på arbetarklassen.
– Han bryr sig bara om företagen och tror att pengarna kommer att sippra ner till oss, men det händer aldrig.
Javier Milei ligger på kulturkrigets frontlinjer och hyllas av USA:s tillträdande president Donald Trump. Milei är konservativ i abortfrågan, trots att han säger sig vara libertarian, och hotar att dra tillbaka Argentina från det internationella klimatsamarbetet. När han valdes till president för ett år sedan lovade han att sätta stopp för det ekonomiska kaos som har plågat Argentina i flera decennier. Milei ville stänga centralbanken och införa den amerikanska dollarn som valuta. Det fungerade inte. Centralbanken hade inte tillräckligt med dollar i sina reserver.
Istället devalverade han peson och skar ned statliga utgifter. Hans sparpaket kritiseras, men för första gången på 16 år är det budgetöverskott i statsfinanserna.
Milei har också lyckats få ner inflationen till rimliga nivåer. När han tillträdde den 10 december förra året låg inflationen på 25 procent i månaden. Nu ligger den på 2,7 procent. Nackdelen är att andelen fattiga har ökat från 42 procent av befolkningen till 53 procent. På loppisen i Solano är konsekvenserna tydliga. Vanligt folk säljer inte bara sina tillhörigheter, utan använder också loppis för att köpa billig mat.
Mittemot María Garcías barnskor Juan Niz, 54, ordnar matvaror på en bänk. Han är slaktare, men lönen räcker inte till för att försörja familjen. På onsdagar och lördagar säljer han matolja, socker, ris och pasta på loppis.
– Det behövs två jobb för att klara det nu, säger han.
En kund stannar framför sina varor. Virginia Arguello, 64, som arbetar som sömmerska, försvarar Mileis politik.
– Många statligt anställda jobbar bara en dag i veckan och tappar bort sig resten av tiden. Det fungerar inte. Milei har satt hårt mot hårt. Det uppskattar jag, även om mina barn skäller ut mig, säger hon och rycker på axlarna.
– De har alla migrerat till Kanada. Lätt att bo där och vara peronist, säger hon och syftar på oppositionen.
En solig lördag kan över tusen försäljare samlas på loppmarknaden i Solano, men när det regnar kommer inga kunder.
– Vår försörjning är helt beroende av vädret, säger antikhandlaren Marcelo Lizarraga, 41.
Han säljer allt från kristallglas och medaljer till lampor och silver, men klagar på att loppmarknaden har förändrats det senaste året. Han misstänker att folk använder den för att sälja stöldgods.
– Titta där borta, säger han och pekar på ett stall med bildäck staplade på varandra. Jag tvivlar på att de däcken är ärligt upphandlade.
Marcelo Lizarraga tror att den förlorade köpkraften har fått vissa män att stjäla bildäck på natten för att klara sig.
– Livet i förorten har blivit farligare, säger han.
Antikvitetshandlaren har inget emot att peronisterna förlorade det senaste valet. Han anklagar dem för att vara korrupta och tömma statsapparaten på medel för att locka fler väljare. Han gillar inte Javier Milei heller, men tycker att landet behövde en förändring.
– Jag klarar det höga prisläget ett tag till, men sedan måste ekonomin normaliseras. Annars kommer förorten att fatta eld, säger han och putsar en antik silverplatta.
En av de största bostadsfastigheterna i Buenos Aires är Edificio Kavanagh, som var världens högsta byggnad i armerad betongkonstruktion när den invigdes 1936. Byggnadens unika blandning av modernism och art déco har gjort den till ett nationellt monument.
På 18:e våningen bor advokaten Carlos Maslatón, en av Argentinas främsta opinionsbildare. Han har gjort sig känd som en liberal sionist som anser att kapitalismen är det bästa sättet att lyfta befolkningen i utvecklingsländerna.
När Javier Milei bildade sin libertarianska plattform La Libertad Avanza för tre år sedan anslöt Carlos Maslatón. Hans avsky för peronism förde dem samman, men efter en schism med Mileis syster valde Maslatón att lämna. Han fortsätter dock att stödja Mileis politiska projekt.
– Hans utrikespolitik har varit mycket framgångsrik. Milei har varit tydlig med valfusket i Venezuela, stöttat Ukraina fullt ut och ställt sig på Israels sida i Gazakriget. De enda misstagen han har gjort har varit att kritisera ledarna i Brasilien och Kina. De är våra viktigaste handelspartner. Man kan inte argumentera med dem, säger Maslatón.
Han är mer kritisk till den ekonomiska politiken.
– Den höga prisnivån är inte hållbar. Peso är övervärderat. Vi har blivit för dyra, säger han och lutar sig tillbaka i fåtöljen på sitt kontor.
– Det fungerar inte att försöka binda peson till dollarn. Om den policyn inte ändras tror jag att det kan bli en kollaps redan nästa kvartal.
På inomhusmarknaden Mercado de San Telmo i det historiska kvarteret är inte lika trångt som vanligt. Det höga prisläget har skrämt bort turisterna. I ett hörn av marknaden driver 72-åriga Graciela Castillo en antikaffär.
– Visst, vi har tappat försäljning, men vi överlever. Det viktiga är att peronistparasiterna är borta, säger hon.
Jag undrar om hon inte lider av de höga levnadskostnaderna.
– Det är dyrt, men det gör att folk tvingas sälja sina arvegods. Jag kan köpa en antik silverfat på loppisen i Solano för hundra kronor och sälja den här för tusenlappen, säger hon och ler.
Fakta.Milei får stöd av 52 procent
Peronism är en politisk rörelse som grundades av president Juan Domingo Perón och hans fru Eva Perón på 1940-talet. Den förespråkar en stark statlig närvaro i ekonomin och sociala rättigheter för arbetarklassen och fattiga. Libertarianism är motsatsen. Den förespråkar en minimal stat där privata företag tar hand om offentliga tjänster.
Den senaste mätningen visar att Milei fortfarande har 52 procent av väljarnas stöd bakom sig. Ingen av Peronismens politiker får mer än 30 procents stöd i opinionsmätningar.
