Nya AI-baserade insikter kan helt förändra synen på skogens värde
Nästa generation av skogskartor kommer att vara dynamisk – med dagliga uppdateringar av miljontals mätpunkter. Det skapar nya insikter som kan optimera användningen av skogen i trädnivå.
– Vi står inför ett paradigmskifte inom skogsindustrin, säger Johan Fransson, professor vid Institutionen för skogs- och träteknik vid Linnéuniversitetet, som är med och utvecklar den nya tekniken.
Traditionellt sett har skogsbruksplanen legat till grund för hur man använder sin skog. Den är giltig i tio år och ska sedan uppdateras. Arbetet sker till stor del manuellt genom fältarbete i skogen.
Med ny digital teknik kan skogsägarna få mycket mer detaljerade insikter om skogens tillstånd och förändringar. Du kan kartlägga skogsegenskaperna i trädnivå, få kunskap om skogens hälsa, göra riskmodelleringar för biotiska och abiotiska skador, såsom torka, bränder, stormar, insekter och svampar, men också kartlägga trädens unika kemiska innehåll. Och allt detta över tid, från plantor till fullvuxen skog.
– När man har den här kunskapen kan användningen av skogen optimeras, oavsett om målet är att öka den biologiska mångfalden, skapa miljöer för friluftsliv, maximera produktiviteten inför avverkning eller intensifiera kollagringen i skogen, säger Johan Fransson.
Vill man till exempel öka det ekonomiska värdet av skogen kan skötseln optimeras.
– Skogsägaren kan se exakt vilket träd som fått för lite vatten eller näring, eller som angripits av granbarkborre eller röta, direkt efter det har hänt. Då kan man agera snabbt och därigenom rädda trädet och dess värde och förhindra spridning, förklarar han.
Fjärranalys grunden för nya insikter
Dessa nya möjligheter baseras på fjärranalys, det vill säga insamling av stora mängder data på distans. Det handlar om laserskanning från flygplan, optiska satellit- och flygbilder, men även radar med olika våglängder. Antalet mätpunkter kan vara flera tusen per kvadratmeter. Genom att låta AI-baserade algoritmer bearbeta insamlad data skapas nya insikter.
Med en drönare kan varje skogsägare i framtiden göra en daglig överflygning för att samla in färsk data, som sedan bearbetas i en molntjänst och uppdaterar befintlig historisk data. Resultatet är en dynamisk skogskarta – med insikter som är direkt applicerbara och möjliga att omsätta i handling.
Kunskapen måste spridas
På Linnéuniversitetet finns nu en bred arsenal av toppmoderna digitala verktyg, såsom en hel flotta av drönare för olika användningsområden, ett högteknologiskt laboratorium för bland annat skanning av anläggningar och borrkärnor. med syfte att förstå skogens hälsa och kemiska sammansättning.
Utrustningen finns tillgänglig för andra lärosäten, men även för skogsföretag och nystartade företag som vill kommersialisera den nya tekniken i samarbete med Linnéuniversitetet.
– Vi ser att den här nya tekniken kommer att förändra synen på hur vi använder vår skog. Vi hoppas att fler vill ta till sig dessa nya färdigheter, avslutar Johan Fransson.
Om ForestMap vid Linnéuniversitetet
Inom projektet utvecklas och utvärderas nya metoder för att ta fram skogskartor. Genom att kombinera data från olika fjärranalystekniker med AI-baserade algoritmer syftar projektet till att skapa skräddarsydda skogskartor anpassade efter olika intressenters behov. Tekniken syftar till att stödja hållbar skogsförvaltning och bidra till att mildra klimatförändringarna.
Arbetet leds av Johan Fransson, professor i skogsbrukets digitalisering.
Läs mer på: www.lnu.se
Artikeln är framtagen av Brand Studio i samarbete med Linnéuniversitetet och inte en artikel av hufvudstadsbladet
