Årets Nobelpris i fysik lyfter fram upptäckter som möjliggör maskininlärning med artificiella neurala nätverk. Denis Kleyko, biträdande lektor i datavetenskap vid Örebro universitet, har undersökt hur idéer från kognitiv neurovetenskap har påverkat utvecklingen av artificiell intelligens.
Vad tycker du är mest spännande med årets Nobelpris i fysik?
– Rent generellt är det nog hur överraskande det här valet var och vilket otroliga engagemang det väckte. John Hopfield och Geoffrey Hinton tilldelas priset för sina betydande bidrag till design och utforskning av neurala nätverk. Så, å ena sidan, speglar årets pris entusiasmen och förväntningarna kring artificiell intelligens (AI) just nu. Å andra sidan ses inte konstgjorda neurala nätverk traditionellt som ett kärnområde inom fysiken. Det i sig utmanar den mångåriga traditionen av att belöna vetenskapliga bidrag inom snävt definierade vetenskapliga områden.
Hur påverkar denna kunskap samhället?
– Gruppen av neurala nätverk, som John Hopfield har studerat och spridit kunskap om, gör det möjligt att skapa associativa minnesmodeller med lagrade mönster. Konceptet har haft en betydande inverkan på vad som ibland kallas beräkningsneurovetenskap eftersom det skapar ett ramverk för modellering och hypoteser om hur biologiska hjärnor bildar och återskapar minnen. Geoffrey Hinton är känd för sina många viktiga bidrag till vetenskapen om neurala nätverk. En av dem som specifikt nämns av Nobelkommittén är användningen av Boltzmann-maskinen (ett samarbete med Terry Sejnowski). Det arbetet byggde på John Hopfields idéer och spelade senare en avgörande roll i den explosiva utvecklingen av djupinlärning – en drastisk förändring mot nätverksbaserad datamodellering med många lager av artificiella neurala nätverk.
Vilken koppling har Nobelpriset i fysik till forskningen vid Örebro universitet?
– AI och robotik är ett av Örebro universitets profilområden. För många av oss inom datavetenskap är detta centrala teman i vår forskning. Eftersom artificiella neurala nätverk har varit avgörande för den snabba utvecklingen inom AI, både studerar och använder vi dem i vårt arbete. Vår verksamhet spänner över ett brett spektrum – från att utforska grundläggande teoretiska frågeställningar med syftet att bygga intelligenta system, till att tackla komplexa tekniska utmaningar i samarbete med våra branschpartners. Det kanske främsta beviset på just den spännvidden var AI-dagarna som anordnades på Örebro universitet i oktober, där AI var den röda tråden som löpte igenom och kopplade samman områden som kan tyckas långt ifrån varandra – utbildning, industriell automation, hälsa och konstnärlig verksamhet, säger Denis Kleyko.
