Istället för att köpa en annan skjorta, mer smink, en ny telefon eller något annat du vill ha som stimulans för stunden, kan det vara en idé att istället investera i dig själv och bli en frisk sådan? Genom att sluta köpa nya prylar och välja att äta en helt växtbaserad kost skonar du djuren, sliter mindre på naturen, förbättrar dina framtidsutsikter och allt annat som i grunden gynnar dig!
Förvandla din “Black Friday” till en grön vardag!
Anette Ingelsson, Solna
Det är ett välkänt faktum att sociala medier, olika spel och artificiell intelligens kräver enorma mängder elektrisk energi. Det märker inte den enskilde användaren, allt verkar vara helt gratis, men så småningom påverkar det priset på falukorven också. Vad skulle hända med vår surfning om alla enskilda användare fakturerades varje månad för faktisk elförbrukning inklusive skatter och avgifter? Och vad skulle de stora teknikföretagen tycka om ett sådant arrangemang?
Olle Andreasson, Halmstad
Hur kommer framtidens demokrati att se ut om en stor andel av dagens unga inte klarar av att ta till sig en längre text? Hur ska de kunna lära sig av historiska händelser som antisemitism och nazism och ta relevant ställning därifrån? Sociala plattformar är fulla av högerextrema populism, med kärna och ofta osanna budskap som de kommer att ha svårt att genomskåda. Denna utveckling gynnar extremistiska politiska strömningar och riskerar tyvärr att påverka demokratin negativt.
Dick Andersson, Vaxholm
Förutom att forskningen slår fast att vi måste minska köttkonsumtionen om vi effektivt ska kunna motverka klimatkrisen, har Livsmedelsverket kommit fram till att cirka 800 färre svenskar skulle dö i bland annat tjocktarmscancer och ändtarmscancer årligen om vi minskar konsumtionen av rött kött till 350 gram per vecka. I SVT:s “30 minuter” svarar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på frågan om han inte tycker att det vore bra om vi minskade köttätandet: ”Om vi inte har mat på bordet får det också stora, stora konsekvenser, förmodligen med dödsfall också”, svarar ministern. Med den skarpsinniga logiken kan vi förstå varför Kristdemokraten i EU:s ministerråd röstade ja att fördubbla fiskekvoterna för den hotade stören i Östersjön, varför han försökte stoppa EU:s lagstiftning om naturrestaurering – vars syfte är att rädda biologisk mångfald och utrotningshotade arter – och varför han vill ta bort kornas lagliga rätt att vistas utomhus. Annars ingen mat på bordet?
Göran Lund, Halmstad
Oftare än inte hör man att den ena eller andra åtgärden räddar liv. Senast i SVT:s “30 minuter” hävdade att forskningen visar att om vi minskar konsumtionen av rött kött från 500 till 350 gram per dag så räddar vi 800 liv per år. Det är delvis sant, men sanningen är att det inte finns något som kan “rädda liv”. Det vet alla. Man kan förlänga medellivslängden med olika förbud och åtgärder, men förr eller senare kommer alla att dö. Att folk överhuvudtaget uttrycker sig så dumt är att vi/staten har valt att mäta i stort sett allt som händer med att räkna med ett kalenderår. Om en person till exempel dör en minut i tolv eller en minut över tolv på nyårsafton hamnar man i olika år i statistiken. Det finns tusentals olika åtgärder som kan öka den förväntade livslängden som att förbjuda rökning, alkohol, hamburgare, pizza, korv, bilkörning, trappor och bergsklättring. Antag att alla åtgärder som kan förlänga befolkningens förväntade livslängd skulle genomföras utan några andra överväganden, vilka skulle konsekvenserna bli? Naturligtvis ett samhälle ingen av oss skulle vilja ha!
Tomas Johansson, tidigare analytiker vid Lunds universitet
Det pågår en ständig diskussion om klimatförändringar. Många flyger till och från miljökonferenser och ökar därmed luftföroreningarna. Men det hjälper inte med vindvirvlar, som sprider sig över land och hav och dödar fåglar. Det hjälper inte med kärnkraftverk, som producerar farligt radioaktivt avfall som vi aldrig kan bli av med säkert. Det hjälper inte med elbilar, vars förbrukade batterier blir ett nytt miljöproblem att brottas med. Minor måste brytas för att få material till batterier. Skogar huggs ner för att ge plats åt växande städer och vägar. Naturen ersätts med betong och asfalt. Du kan titta på satellitbilder tagna på natten för att se hur städer växer runt om i världen, på bekostnad av naturen. Havet fiskas upp och åkrar breder ut sig för att föda den växande befolkningen. Naturen reagerar genom stormar och översvämningar och en ökad temperatur. Varför diskuteras inte överbefolkning? Om fler människor föds än dör hela tiden går vi mot en viss undergång. Det måste finnas en balans, dvs familjeplanering, som man bör inse. Varför står inte detta på agendan på miljökonferenserna?
Rune Winter, Hässelby
Jessika Gedin är lysande som programledare “Babel”. Men var i SVT:s litteraturprogram finns litteraturen från Sveriges sex nationella minoriteter? Till exempel ger sverigefinnar ut flera böcker årligen, både på finska och svenska, men dessa verk märks aldrig. I allmänhet är det ytterst sällsynt att finsk litteratur uppmärksammas i programmet. Kjell Westö och Rosa Liksom är nästan de enda som har fått äran att prata om sina böcker.
Marja Häkämies, Stockholm
Åsikter om DN
Svenskar vill bo i småhus, men det byggs inte tillräckligt mycket för att möta efterfrågan. Ska man skriva. Om du kunde eller kunde. Men DN skriver i en artikel: “Svenskar vill bo i småhus, som inte är byggda.” Jag tror inte att någon vill bo i något som inte byggs. Att bo i något som inte är byggt, är det någon form av ofrivilligt friluftsliv? De unga lär sig inte läsa i skolor och DN-journalisterna kan inte använda språket rätt. Snart återstår bara att återvända till en rik källa: att läsa böcker av Selma Lagerlöf högt runt lägerelden.
Åsa Junkes Kfouri
Vill du också lämna ett bidrag till Noted vinjetten? Mejla insandare@dn.se! Ett mindre urval publiceras på insändarsidan i tidningen och ett större urval på dn.se/insandare, måndag-fredag. Du kan läsa mer om hur du skriver insändare i DN här.
