Claes Hemberg
Elpriserna är skyhöga.
Elskatt läggs på bördan, som ofta är långt över 100 procent.
Nu ska vi diskutera och protestera mot elskatten – annars höjs den igen.
“Nu ska vi diskutera och protestera mot elskatten – annars höjs den igen”, skriver Claes Hemberg.
Detta är en kommentarstext. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Claes Hemberg
Dyra elpriser sköljer över landet. Miljontals svenskar har drabbats av rekorddyra elpriser på över 8 kronor per kilowattimme. Samtidigt är el vår viktigaste råvara idag. Då väljer våra politiker att haka på oss med höga elpriser och växande elskatter.
Våra elpriser är redan 2-3 gånger dyrare i Europa än i resten av världen. Det hindrar vår ekonomiska framtid, varnade förre ECB-chefen Mario Draghi nyligen. Det hämmar hela vår tillväxt, utveckling och produktivitet. Här är det svenska svaret avslag på ny vindkraft och högre elskatt.
Plötsligt känner vi igen den skattehysteri som skribenten Astrid Lindgren avslöjade i debattartikeln om Pomperipossa i hufvudstadsbladet 1976. Hon protesterade mot inkomstskatter på 102 procent. Idag har vi en elektrisk Pomperipossa på nacken. Vi har en elskatt som kan kosta både 100 och 500 procent.
Istället för fart hamnar vi alltmer i ett elektriskt baklås. Häromdagen hände det i Östersund. Där tvingades kraftbolaget tömma Storsjön och skicka sitt vatten förbi kraftverket. Elskatten skulle annars ge dem minuspriser i turbinerna. De eldar hellre med flis, utan elskatt. Samtidigt drabbades södra Sverige av elbrist. Så grundläggande misstag slår vår elskatt.
Vi måste erkänna elektricitetens nya nyckelroll. Lite i taget har elektriciteten vuxit till samhällets viktigaste råvara och maskiner – precis som vi på 1800-talet drevs fram av ångmaskinen och på 1900-talet av bensinmotorn. I vår tid är el den stora källan och motorn för hela vår välfärd inom vård, forskning och industri.
Elpriser och elskatter kan göra eller bryta vår samhällsutveckling. Men elskatten höjdes ändå och väntas nu höjas igen – utan någon diskussion om elprisernas smärtgräns eller elskatten. Det är som att vi glömt bort skadorna efter pandemins elpriser. Under de närmaste åren väntas också en våg av stigande elpriser.
Om el är vår mest otrygga vara måste politikerna visa det
Patetisk elpolitik får nu branschen att vänta på nya investeringar. Det gör att åkerierna väntar med elbilar och Svensson att vänta med elbil. Därför ropar vår bilindustri på incitament. Därför går även den tyska fordonsindustrin på knäna – något som snart kommer att hota miljontals jobb i Europa och även i Sverige. Det är dock något vi konstigt nog knappt diskuterar.
Om el är vår mest otrygga vara måste politikerna visa det. Eller om elskatter till staten är viktigare så måste de visa det. Om inte behöver vi debatt, protester och plakat.
Elskatten infördes för 75 år sedan. Nu har vi en annan elektrisk värld. El har blivit livsviktigt. Därför behöver vi ett brett elavtal – med tydliga mål för elens roll i Sverige. För vi ska inte beskatta negativa elpriser och inte beskatta billig el från vind och sol. Istället skulle noll elskatt och moms kunna ge den det lyft och stöd som vår nya breda samhällsbärare förtjänar.
Sveriges och Europas ekonomiska utveckling är redan under historisk press. Då kan vi inte själva vara de som sätter kroken med höga elpriser och elskatt. Elpriset nådde häromdagen max 8,16 kronor – plus skatt och moms. Om vi inte diskuterar och protesterar mot elpriset nu, när ska vi då protestera, hade Emil i Lönneberga sagt.
Claes Hemberg är fristående ekonomikrönikör på hufvudstadsbladet. Han arbetade under 1990-talet som journalist och efter det som sparekonom på Avanza i 20 år. Idag arbetar han som oberoende ekonom.
