Är det verkligen fortfarande nödvändigt för äldre att fortsätta vaccinera sig mot covid-19?
Ja, säger en stor ny studie.
I Vetenskapsrummet kan du också läsa om besvikelsen efter COP 29 och vad PHEIC betyder.
Fortfarande viktigt. Trots att pandemin är över finns covid-19 fortfarande där. Många av oss förväntas ha skydd mot svår sjukdom på grund av tidigare vaccinationer i kombination med infektioner. Äldre och riskgrupper rekommenderas dock att fylla på sitt skydd varje höst (en del även på våren) eftersom skyddet minskar med tiden och dessa personer har en ökad risk att bli svårt sjuka. Det har diskuterats om det fortfarande är nödvändigt.
En ny studie från Sverige, Danmark och Finland visar att tilläggsdoser fortfarande gynnar dessa grupper. Forskarna använde data om vaccinerade personer, sjukhusvistelser och dödsfall från oktober 2023 till april 2024. Vaccinet som användes då uppdaterades mot XBB.1.5-varianten. Drygt 1,8 miljoner vaccinerade matchades med lika många som inte var vaccinerade. Alla var 65 år eller äldre och hade fått minst fyra tidigare doser av covid.
De som hade fått en toppdos under hösten hade 57,9 procent lägre risk att bli inlagd på sjukhus och 75,2 procent lägre risk att dö till följd av covid-19 jämfört med de som inte fick en falldos. Forskarna har räknat ut att skyddet motsvarar 155 färre sjukhusinläggningar och 120 färre dödsfall till följd av covid-19 per 100 000 som vaccineras. Skyddet var högst under de första veckorna efter vaccination, men kvarstod under de studerade 24 veckorna. Särskilt personer över 75 år gynnades av påfyllnadsdosen.
Studien publicerades i BMJ Medicin.
Sedan mitten av oktober kan alla som är äldre än 65 år eller som tillhör en medicinsk riskgrupp vaccineras mot covid-19 och influensa. Enligt Folkhälsomyndigheten drygt hälften av dem som är 65 år och äldre har vaccinerats. Däremot har färre än tio procent av de yngre än 65 år men som tillhör en riskgrupp tagit höstdosen. Höstens covid-vaccin är uppdaterat mot omicronvarianten JN.1.
Stor besvikelse. FN:s klimattoppmöte COP 29 riskerade att kollapsa, eftersom länderna inte kunde komma överens om hur mycket pengar rikare länder skulle bidra med till det globala klimatstödet. Till slut kom de överens om 300 miljarder dollar per år. Mer än dagens 100 miljarder dollar, men klart mindre än vad u-länderna hade krävt och vad FN sa behövdes.
EU ville att Kina och Saudiarabien skulle räknas till de länder som bidrar till klimatfinansiering. Det var egentligen inte så tydligt, men det är frivilligt för länderna att bidra. Det fanns inte heller något avtal om utsläppsminskningar.
Enligt reaktionerna verkar få vara nöjda med resultatet av detta klimatmöte.
Fortfarande ett hot. När WHO:s generaldirektör klassar ett utbrott som ett internationellt hot mot människors hälsa behöver detta omvärderas var tredje månad. I mitten av augusti klassificerades utbrottet av den nya mpox-varianten clade 1b som ett internationellt hot mot folkhälsan. Den har nu förlängts. Anledningen är att fallen fortsätter att öka och sprids geografiskt i delar av Afrika. Dessutom har det varit svårt att samordna hjälpinsatserna.
Under de senaste veckorna har USA och Kanada rapporterat fall av clade 1b, båda kopplade till resor i drabbade områden. Sverige hade ett fall av den nya varianten i augusti, men har inte haft fler fall sedan dess.
Ett internationellt hot mot människors hälsa kallas också Public Health Emergency of International Concern, eller PHEIC och uttalas egentligen “falskt”. Detta koncept har funnits inom WHO sedan 2005. Idag har vi två pågående internationella hot mot folkhälsan, mpox och polio. Polio har klassats som detta sedan 2014.
55. Hittills i år har så många människor testat positivt för fågelinfluensa, H5-viruset, i USA. De flesta har smittats av infekterade mjölkkor eller fåglar. Ett barn i Kalifornien testade nyligen positivt, men hur barnet har blivit smittat är ett mysterium då det inte har haft kontakt med smittade djur. Det finns inga tecken på överföring från människa till människa, barnets familj har testat negativt för H5-viruset.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på hufvudstadsbladet. Hon är särskilt intresserad av vacciner, folkhälsa och pandemier och har även skrivit en bok om covid-pandemin. Hon har mottagit flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplig excellens inom journalistik. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
