Justitieminister Yariv Levin är hjärnan bakom den planerade systemförändringen. Hans reformer, som utlöste en utdragen kris 2023, lades på is i nationell enhets namn efter Hamas-attacken och krigsutbrottet i oktober förra året.
Men situationen idag är mycket mer gynnsam för extrema räkningar. Israeler har händerna fulla med andra saker. På söndagen landade fler raketer och robotar över Israel än någonsin tidigare. Drygt en miljon människor tillbringade dagen i härbärgen. Över 100 000 unga människor, många av dem med ledarroller inom demokratirörelsen, kallas in.
Demonstrationer pågår, dels för gisslan i Gaza, dels för demokratin. Men aktivisterna lyckas inte trumma upp protester så stora och lika våldsamma som 2023.
Den gången var proteströrelsens trumfkort de tusentals officerare och soldater som misslyckades med att närvara vid repetitioner, med argumentet att de “bara hade för avsikt att riskera sina liv för ett fritt land”. Men idag, med striderna i Gaza och Libanon, finns det ingen nedrustning.
De nya räkningarna väcker stor indignation. I ett land där en president, två premiärministrar och flera andra ministrar har utretts för grova brott de senaste åren är det ingen som tror att total immunitet skulle förbättra politikers moral. Enligt det nya förslaget kan en förtroendevalds immunitet endast upphävas med samtycke från tre fjärdedelar av Knesset-ledamöterna – i praktiken ett hermetiskt skydd mot åtal för alla ministrar.
Lagen om försäljning eller nedläggning av den statligt finansierade public service-kanalen “11” kommer bara några veckor efter att den avslöjat hårresande uppgifter om hur premiärminister Benjamin Netanyahu torpederade ett gisslanutbyte med Hamas.
Även på en annan fronten har hinder undanröjts: När president Joe Biden i januari insåg omfattningen av den planerade systemförändringen i Israel, vägrade han att träffa Netanyahu. Han höll sitt ord – fram till krigsutbrottet, då han åkte till Israel för att visa sin solidaritet. Vad Donald Trump än kommer att begära av Netanyahu, är det inte så att han upprätthåller rättsstatsprincipen.
Kommunikationsminister Shlomo Kar’i har i flera år pläderat för hårda åtgärder mot dagstidningen Haaretz, inklusive ett regeringsförbud mot reklam. Men detta förslag kommer att överklagas och det är troligt att Högsta domstolen skulle blockera en lag om riktade statliga trakasserier av ett nyhetsutbud.
Justitieminister Yariv Levin är hjärnan bakom den planerade systemförändringen. Hans reformer, som utlöste en utdragen kris 2023, lades på is i nationell enhets namn efter Hamas-attacken och krigsutbrottet i oktober förra året.
Men situationen idag är mycket mer gynnsam för extrema räkningar. Israeler har händerna fulla med andra saker. På söndagen landade fler raketer och robotar över Israel än någonsin tidigare. Drygt en miljon människor tillbringade dagen i härbärgen. Över 100 000 unga människor, många av dem med ledarroller inom demokratirörelsen, kallas in.
Demonstrationer pågår, dels för gisslan i Gaza, dels för demokratin. Men aktivisterna lyckas inte trumma upp protester så stora och lika våldsamma som 2023.
Den gången var proteströrelsens trumfkort de tusentals officerare och soldater som misslyckades med att närvara vid repetitioner, med argumentet att de “bara hade för avsikt att riskera sina liv för ett fritt land”. Men idag, med striderna i Gaza och Libanon, finns det ingen nedrustning.
De nya räkningarna väcker stor indignation. I ett land där en president, två premiärministrar och flera andra ministrar har utretts för grova brott de senaste åren är det ingen som tror att total immunitet skulle förbättra politikers moral. Enligt det nya förslaget kan en förtroendevalds immunitet endast upphävas med samtycke från tre fjärdedelar av Knesset-ledamöterna – i praktiken ett hermetiskt skydd mot åtal för alla ministrar.
Lagen om försäljning eller nedläggning av den statligt finansierade public service-kanalen “11” kommer bara några veckor efter att den avslöjat hårresande uppgifter om hur premiärminister Benjamin Netanyahu torpederade ett gisslanutbyte med Hamas.
Även på en annan fronten har hinder undanröjts: När president Joe Biden i januari insåg omfattningen av den planerade systemförändringen i Israel, vägrade han att träffa Netanyahu. Han höll sitt ord – fram till krigsutbrottet, då han åkte till Israel för att visa sin solidaritet. Vad Donald Trump än kommer att begära av Netanyahu, är det inte så att han upprätthåller rättsstatsprincipen.
Kommunikationsminister Shlomo Kar’i har i flera år pläderat för hårda åtgärder mot dagstidningen Haaretz, inklusive ett regeringsförbud mot reklam. Men detta förslag kommer att överklagas och det är troligt att Högsta domstolen skulle blockera en lag om riktade statliga trakasserier av ett nyhetsutbud.
