Nya mäktigare pirater – hufvudstadsbladet

I SVT har en dramatisering av verkliga händelser från början av 2000-talet börjat sändas. Det handlar om Pirate Bay – fildelningssajten som ledde till en omfattande debatt om upphovsrätt på internet, stämningar mot unga med mångmiljonskadestånd som följd, ett nytt parti i EU-parlamentet och ett brutet vallöfte av en kandidat till premiärminister.

Tv-serien ger knappast några nya infallsvinklar på händelserna eller någon djupare analys av fenomenet. Inte heller har programmakarna tagit chansen att dra paralleller till vad som nu händer i samband med AI-utveckling.

Många minns att piratkopiering av musik och filmer blev allt vanligare i början av 2000-talet i takt med att internet spreds till vanliga hushåll. En anledning var att det inte fanns så många lagliga möjligheter att ladda ner musik och filmer. De stora företagen föredrog att fortsätta sälja lönsamma skivor och videor.

För att komma åt den allt vanligare metoden att ladda ner det man ville lyssna på eller se genom fildelning bildade de stora svenska filmbolagen och distributörerna Antipiratbyrån. De skickade brev till personer som de misstänkte hade ägnat sig åt fildelning, mest unga människor, och hotade med stora skadestånd. De polisanmälde också många och fick kritik av Datainspektionen för felaktig hantering av personuppgifter.

Namnet Pirate Bay anspelade på Antipiratbyrån och denna fildelningssajt blev ett flaggskepp även internationellt med som mest över fem miljoner användare. När de ledande personerna i Pirate Bay åtalades och ställdes inför rätta i Sverige anklagades justitieminister Tomas Bodström för att ha böjt sig för amerikanska påtryckningar och utövat ministermyndighet för att få till stånd rättegången. Detta slutade med betydande fängelsestraff och stora skadestånd.

En som försökte utnyttja missnöjet med försöken att stoppa fildelningen var M-ledaren Fredrik Reinfeldt, som i valrörelsen 2006 lovade “att inte jaga en hel ungdomsgeneration”. Men som statsminister glömde han vallöftet och gjorde ingenting för att ändra vare sig reglerna eller praxis.

Som ett resultat av debatten om användarnas integritet på internet och fildelningskampanjerna bildades Piratpartiet. Det kom in i EU-parlamentet 2009 men lämnade igen 2024. Piratpartier bildades även i några andra länder och hade viss framgång.

Dels som ett resultat av fildelningsdebatten och kritiken att det inte fanns många lagliga möjligheter att ladda ner musik och filmer startades Spotify 2006. Det har blivit världens största musikstreamingtjänst online med över 600 miljoner användare.

Idag pågår en annan strid om upphovsrätten till verk som används utan tillstånd. Det handlar om de stora techbolagens utveckling av artificiell intelligens, AI, som görs genom att i princip använda all text och bilder som finns på internet utan tillstånd för maskininlärning.

Det har lett till flera stämningar i USA, inklusive New York Times som stämt Microsoft och Open AI för upphovsrättsintrång. Den tyske fotografen Robert Kneschke har stämt flera företag för att ha skapat AI-genererade bilder baserat på hans fotografier utan tillstånd. För sin kamp fick han Alis-priset som delades ut på Bokmässan i Göteborg i september. Alis är en organisation (motsvarande Stim) för att bevaka upphovsrätten till litterära verk.

Dagens antipiratåtgärder bör därför riktas mot de stora teknikföretagen. Hittills har dock justitiedepartementen i varken USA eller Sverige engagerat sig på upphovsrättsinnehavarnas sida, kanske för att dagens “pirater” är betydligt mäktigare än de unga som delat filer utan tillstånd i början av detta årtusende.

Yngve Sunesson