De senaste åren har mungor pekat uppåt bland Sveriges 340 000 skogsägare. Priserna på timmer och ved har legat på rekordnivåer, vilket har bidragit till att barometrarna som mäter tillståndet i branschen signalerat ett humör på toppnivå.
Men det kunde det vara bättre. Samma barometrar beskriver också en snabbt växande oro för framtiden som är av närmast existentiell karaktär. Anledningen är att en rad nya lagar och direktiv från EU, som det har pratats om i flera år, nu ska klubbas igenom eller implementeras i medlemsländerna.
“Det finns också svenska lagar och utredningar som kommer att vara viktiga för hela skogsnäringen. Så vi står inför ett dramatiskt år, helt klart, och om vi inte navigerar rätt kan det också bli början på en oroande tid för svenskt skogsbruk. , säger Marcus Svensson, näringspolitisk direktör på Södra som har 52 000 medlemmar med skogsfastigheter i södra Sverige.
Du listar nedan några av de viktigaste lagarna och utredningarna som skogsägarna behöver ha koll på. Flera har sin grund i EU:s Green Deal där det övergripande målet är att klimatneutralitet ska vara uppnådd senast 2050. Det finns också tydliga mål för att minska avskogningen och skydda den biologiska mångfalden.
Inte minst de nordiska skogarna, som står för en stor del av kolbindningen i Europa, har pekats ut som viktiga för att nå målet.
Redan 2023 klubbade EU igenom en förordning som berättar hur mycket varje land måste öka sin kolbindning, kallad LULUCF (Land Use, Land-Use Change and Forestry). För Sveriges del måste kolbindningen öka med 4 miljoner ton till 2030. Detta kommer enligt bedömningar att tvinga Sverige att minska avverkningen av skog med upp till 10 procent.
“Det är en helt orimlig siffra, men det här målet är tyvärr ganska typiskt för EU:s skogspolitik, där det saknas ett helhetsperspektiv. Ingen hänsyn tas till hur viktig skogsindustrin är för Sverige. Men framförallt är en analys av de klimatfördelar som färdiga trävaror i till exempel byggnader kan ge jämfört med fossila material Man kan fråga sig om politikerna i EU ens förstår det, säger Marcus Svensson.
Kritiken går igen bland personer inom skogsindustrin som Di har pratat med. Den förutsätter att EU:s lagar slår orimligt hårt mot Sverige som inte har någon avskogning och dessutom skogar med god biologisk mångfald.
Till och med politiker har instämt i kritiken och har därför inlett ett antal utredningar som ska föreslå hur Sverige ska förhålla sig till EU-politiken. Det viktigaste här är en miljömålsberedning som just ska ge vägledning om hur Sverige ska tolka LULUCF. Dess slutsatser kommer att påverka inte bara skogsägarna utan hela branschen. Det säger Magnus Berg, ekonomisk-politisk chef på branschorganisationen Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersindustrin, som tillsammans står för cirka 10 procent av Sveriges export.
“Möjligheterna att avverka skogen påverkar virkesförsörjningen i Sverige, som våra industrier är helt beroende av. Men det kanske mest oroande med detta förslag och alla andra är att det skapar en allmän osäkerhet som påverkar skogsindustrins investeringsvilja. .”
Bland förslagen från miljömålsberedningen som läckt ut till media finns 50 procents statsbidrag till gödsling för att öka tillväxten i skogen. Ett annat förslag är att betala skogsägare för att avverka i långsammare takt.
“Men det är mycket osäkerhet och arbetet har inte flutit på bra. Jag är själv med som expert i utredningen, men vi experter har knappt någon insyn alls”, säger Magnus Berg.
Flera andra direktiv och regelverk ger upphov till oro i branschen och kan ytterligare minska möjligheterna att röja skogen. Ett exempel är restaureringslagen, där EU har bestämt att medlemsländerna ska återställa skadade miljöer och öka den biologiska mångfalden.
Naturvårdsverket leder ett antal myndigheter som tillsammans ska fastställa hur Sverige ska förhålla sig till lagen och hur behovet av återställning ska rapporteras till EU. Vad de kommer fram till blir viktigt för skogsägarna eftersom återställande av naturen gör att skogsområden måste undantas från odling.
“En central fråga är vilket historiskt år vi ska ha som utgångspunkt för att avgöra hur mycket av skogen som ska återställas. Så i grunden är det samma grundfråga här som på alla andra områden: hur ambitiöst ska Sverige vara? Det dyker ofta upp. att vi inte har något val när vi följer alla EU:s krav och lagar, men sanningen är att vi själva till stor del kan välja hur flexibla vi vill vara”, säger Marcus Svensson.
De senaste åren har mungor pekat uppåt bland Sveriges 340 000 skogsägare. Priserna på timmer och ved har legat på rekordnivåer, vilket har bidragit till att barometrarna som mäter tillståndet i branschen signalerat ett humör på toppnivå.
Men det kunde det vara bättre. Samma barometrar beskriver också en snabbt växande oro för framtiden som är av närmast existentiell karaktär. Anledningen är att en rad nya lagar och direktiv från EU, som det har pratats om i flera år, nu ska klubbas igenom eller implementeras i medlemsländerna.
“Det finns också svenska lagar och utredningar som kommer att vara viktiga för hela skogsnäringen. Så vi står inför ett dramatiskt år, helt klart, och om vi inte navigerar rätt kan det också bli början på en oroande tid för svenskt skogsbruk. , säger Marcus Svensson, näringspolitisk direktör på Södra som har 52 000 medlemmar med skogsfastigheter i södra Sverige.
Du listar nedan några av de viktigaste lagarna och utredningarna som skogsägarna behöver ha koll på. Flera har sin grund i EU:s Green Deal där det övergripande målet är att klimatneutralitet ska vara uppnådd senast 2050. Det finns också tydliga mål för att minska avskogningen och skydda den biologiska mångfalden.
Inte minst de nordiska skogarna, som står för en stor del av kolbindningen i Europa, har pekats ut som viktiga för att nå målet.
Redan 2023 klubbade EU igenom en förordning som berättar hur mycket varje land måste öka sin kolbindning, kallad LULUCF (Land Use, Land-Use Change and Forestry). För Sveriges del måste kolbindningen öka med 4 miljoner ton till 2030. Detta kommer enligt bedömningar att tvinga Sverige att minska avverkningen av skog med upp till 10 procent.
“Det är en helt orimlig siffra, men det här målet är tyvärr ganska typiskt för EU:s skogspolitik, där det saknas ett helhetsperspektiv. Ingen hänsyn tas till hur viktig skogsindustrin är för Sverige. Men framförallt är en analys av de klimatfördelar som färdiga trävaror i till exempel byggnader kan ge jämfört med fossila material Man kan fråga sig om politikerna i EU ens förstår det, säger Marcus Svensson.
Kritiken går igen bland personer inom skogsindustrin som Di har pratat med. Den förutsätter att EU:s lagar slår orimligt hårt mot Sverige som inte har någon avskogning och dessutom skogar med god biologisk mångfald.
Till och med politiker har instämt i kritiken och har därför inlett ett antal utredningar som ska föreslå hur Sverige ska förhålla sig till EU-politiken. Det viktigaste här är en miljömålsberedning som just ska ge vägledning om hur Sverige ska tolka LULUCF. Dess slutsatser kommer att påverka inte bara skogsägarna utan hela branschen. Det säger Magnus Berg, ekonomisk-politisk chef på branschorganisationen Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersindustrin, som tillsammans står för cirka 10 procent av Sveriges export.
“Möjligheterna att avverka skogen påverkar virkesförsörjningen i Sverige, som våra industrier är helt beroende av. Men det kanske mest oroande med detta förslag och alla andra är att det skapar en allmän osäkerhet som påverkar skogsindustrins investeringsvilja. .”
Bland förslagen från miljömålsberedningen som läckt ut till media finns 50 procents statsbidrag till gödsling för att öka tillväxten i skogen. Ett annat förslag är att betala skogsägare för att avverka i långsammare takt.
“Men det är mycket osäkerhet och arbetet har inte flutit på bra. Jag är själv med som expert i utredningen, men vi experter har knappt någon insyn alls”, säger Magnus Berg.
Flera andra direktiv och regelverk ger upphov till oro i branschen och kan ytterligare minska möjligheterna att röja skogen. Ett exempel är restaureringslagen, där EU har bestämt att medlemsländerna ska återställa skadade miljöer och öka den biologiska mångfalden.
Naturvårdsverket leder ett antal myndigheter som tillsammans ska fastställa hur Sverige ska förhålla sig till lagen och hur behovet av återställning ska rapporteras till EU. Vad de kommer fram till blir viktigt för skogsägarna eftersom återställande av naturen gör att skogsområden måste undantas från odling.
“En central fråga är vilket historiskt år vi ska ha som utgångspunkt för att avgöra hur mycket av skogen som ska återställas. Så i grunden är det samma grundfråga här som på alla andra områden: hur ambitiöst ska Sverige vara? Det dyker ofta upp. att vi inte har något val när vi följer alla EU:s krav och lagar, men sanningen är att vi själva till stor del kan välja hur flexibla vi vill vara”, säger Marcus Svensson.
