Stödet till Ukraina måste stärkas.
Det är budskapet i ett påstående efter att regeringstoppmöten från de nordiska och baltiska länderna träffats idag.
“Vi är fast beslutna att axla vårt ansvar för den euro-atlantiska säkerheten inför allvarliga säkerhetshot och utmaningar.”
Regeringsledarna under mötet i Harpsund.
Foto: LESZEK SZYMANSKI / EPA PAP
Regeringsledare från Sverige, Danmark, Estland, Finland, Norge, Lettland och Polen träffades idag i Harpsund för att diskutera det geopolitiska säkerhetsläget i närområdet. På agendan stod försvaret av de egna länderna, men också försvaret av Ukraina.
I ett uttalande efter mötet skriver länderna att det finns “allvarliga hot och utmaningar” som den euro-atlantiska säkerheten står inför. Länderna har en gemensam bild av situationen och kommer att öka sin erfarenhet så att allierade är säkra.
De lovar vidare att stärka stödet till Ukraina.
“Under de kommande månaderna kommer vi att öka vårt stöd, inklusive till den ukrainska försvarsindustrin, och vi kommer att investera i att göra mer ammunition tillgänglig för Ukraina.”sa uttalandet.
Pekar på Ryssland
Samtidigt pekas Ryssland ut som “det mest betydande och direkta hotet” mot länderna på lång sikt. Moskva pekas ut för den direkta krigföringen mot Ukraina, men också för hybridhandlingar som har “krossat fred och stabilitet” i det euro-atlantiska området och “underminerat den globala säkerheten”.
Tillsammans måste länderna arbeta för att stärka motståndskraften mot Ryssland. Detta måste ske dels genom ett stärkt försvar, dels genom sanktioner mot landet och mot dem som främjar rysk aggression.
“Vi kommer att arbeta tillsammans för att begränsa, bekämpa och motverka Rysslands aggressiva och mycket konfronterande handlingar och för att säkerställa dess fulla internationella ansvarighet för brottet aggression.”
