Panik över digitala medier hjälper inte våra tonåringar – hufvudstadsbladet

När jag ser mina barn djupt uppslukade av sina mobiltelefoner kan jag också känna ångest. Som förälder vill jag skydda dem från allt som kan vara negativt med livet på nätet – den oändliga rullningen, falsk information på TikTok eller kommentarer fyllda med hat. Jag påverkas också av rubrikerna om digitala medier som orsakar psykisk ohälsa hos unga. Men som forskare vet jag att det är mer komplicerat än så. Jag tror att ett mer balanserat förhållningssätt kan hjälpa oss föräldrar att bättre stödja våra unga.

De senaste dagarna har jag noga läst Folkhälsomyndighetens rapporter om barns och ungas digitala medieanvändning – inte minst deras sammanställning av den forskning som gjorts på området. Så vad säger forskningen om digital medieanvändning och psykisk ohälsa?

Lika många studier har undersökt om det finns ett samband mellan digitala medier och psykisk ohälsa. I många studier har forskare frågat unga via enkäter hur de använder digitala medier och hur de mår. Studier av denna typ har mycket väl visat att det finns ett samband. De tydligaste negativa konsekvenserna av digital medieanvändning som forskningen visar är att unga sover för lite och att de inte är nöjda med sitt utseende.

Det är dock svårt att dra definitiva slutsatser om vad som leder till vad i den här typen av studier. Tonåringar som redan har psykiska problem använder digitala medier mer. Det behöver inte betyda att digitala medier orsakar deras problem. Flera studier har faktiskt visat att unga som redan mår dåligt vänder sig till sociala medier för att få stöd – snarare än att sociala medier i sig leder till psykisk ohälsa.

Folkhälsomyndighetens sammanställning är tydlig med att det behövs mer forskning för att ta reda på vad som leder till vad, men också för att förstå hur olika grupper av barn och unga drabbas – till exempel barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ett annat intressant fynd från forskningen är att kopplingen mellan digitala medier och psykisk ohälsa faktiskt är ganska svag. De starkaste riskfaktorerna för ungas psykiska ohälsa verkar fortfarande finnas offline – tidiga trauman, skolstress och problem i hemmet har visat sig ha större inverkan på ungas välbefinnande.

Psykisk ohälsa bland unga är en komplex fråga där digitala medier bara är en av många faktorer. Fokuserar vi bara på digitala medier riskerar vi att missa andra viktiga orsaker som finns inom familjen, skolan och samhället. Det är viktigt att inte överdriva digitala mediers roll i framväxten av psykisk ohälsa bland unga.

Vilka rekommendationer ger Folkhälsomyndigheten angående barns och ungas digitala medieanvändning? Är det totalförbud som gäller? Verkar de överdriva digitala mediers roll i framväxten av psykisk ohälsa bland unga? Nej, jag tycker faktiskt att rekommendationerna är väldigt balanserade.

Snarare än totalförbud handlar det om att hitta en rimlig balans med andra viktiga saker i livet – som sömn, mat, skola, umgänge och fritidsaktiviteter.

I Folkhälsomyndighetens rekommendationer står det också att digitala medier kan ha både positiva och negativa effekter. Många unga använder digitala medier för att hålla kontakten med vänner, utforska intressen och söka information.

En annan sak som jag uppskattar i Folkhälsomyndighetens rapporter är att de påpekar att teknikföretag borde ta ett större ansvar för att utforma sina plattformar med ungas hälsa och säkerhet i fokus. Det finns flera möjliga åtgärder för att göra digitala medier säkrare för unga – till exempel att öka ungas digitala kompetens.

Det är förståeligt att vi föräldrar oroar oss för våra barns välmående på nätet. Men att måla upp digitala medier som den största boven är ingen bra strategi. I slutändan tror jag att det handlar om att hjälpa våra unga att hitta en balans i livet efter bästa förmåga.

Den största utmaningen för mig är att hitta rimliga gränser för hur mycket barnen leker – för att få plats med andra roliga saker. Det är inte lätt att konkurrera med Fortnite eller FC 24, men det är möjligt.