SD-riksdagsledamoten Dennis Dioukarev fick i början av 2024 i uppdrag av regeringen att se över hur möjligheterna att betala med kontanter kan förbättras i Sverige.
– I grund och botten handlar det här om att inte bli utestängd från att kunna betala, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) på en presskonferens när utredningen inleddes.
Nu är utredningen klar och ett av förslagen är att det ska finnas en lagstadgad skyldighet för apotek och större livsmedelsbutiker att ta emot kontanter som betalningsmedel. Denna kontantskyldighet föreslås gälla mellan klockan 06.00 och 20.00.
Enligt utredningens egen kartläggning går det dock redan nu att betala med kontanter i nästan alla de butiker som skulle omfattas av förslaget.
Vilken skillnad kommer detta förslag egentligen att göra?
– Skillnaden är att vi ser till att svenskar även i framtiden ska kunna köpa mat och medicin med sedlar och mynt. Det här handlar om att se till att livsmedelsbutiker och apotek inte går samma öde till mötes som till exempel restauranger och andra platser där det i praktiken har blivit väldigt svårt att betala med kontanter, säger Dennis Dioukarev (SD).
Utredningen har haft en därtill knuten referensgrupp, i vilken bland annat företrädare för pensionärsorganisationerna PRO och SPF Seniorerna ingått. De tycker att utredningens förslag är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att alla människor som behöver använda kontanter i sin vardag faktiskt ska kunna göra det.
Pensionärsorganisationerna vill se ett mer omfattande krav på kontantmottagning, vilket skulle gälla i till exempel klädbutiker och kollektivtrafik.
– Med det här förslaget som lagts fram kommer många av våra medlemmar, som inte är vana vid digitala betalningsmetoder, tyvärr fortfarande att stängas ute från stora delar av samhället. Det handlar om att till exempel inte kunna gå på restaurang, eller besöka ett kafé, säger Ola Nilsson, expert i konsumentfrågor på PRO.
Enligt Dennis Dioukarev utredningen övervägde – och avfärdade – möjligheten att införa ett bredare krav på kontantmottagning för fler aktörer.
Av utredningen framgår det att “för närvarande är det viktigt att inte gå för långt med en skyldighet att ta emot kontant betalning då det skulle kunna påverka näringsfriheten i stor utsträckning”.
– Vi tittade på möjligheterna att införa ett mer generellt kontantkrav, men kom fram till att det i dagsläget är för långtgående och vi anser inte att det finns tillräckligt politiskt stöd för ett sådant förslag, säger Dennis Dioukarev.
Fakta.Om Kontantutredningen
Utredningen tillsattes av regeringen i januari 2024, och fick i uppdrag att se över hur tillgången till kontanter i Sverige kan stärkas. Utredningens förslag, som presenterades den 19 december, går i korthet ut på att:
● Apotek och större livsmedelsbutiker ska få en lagstadgad skyldighet att ta emot kontanter.
● Det införs ett tydligare krav på att även offentligrättsliga avgifter, såsom avgifter för pass, körkort eller tandvård, ska betalas kontant.
● Bankerna får en större skyldighet att erbjuda olika typer av kontanttjänster, så att handlare i praktiken kan sätta in kontanter på sina bankkonton.
Källa: Kontantutredningen
