Ända sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina, och även tidigare, har president Putin skramlat med sina kärnvapen.
Den senaste attacken – med en nyutvecklad ballistisk robot som kan bära kärnvapen – kan ses som en form av skrämseltaktik, enligt Johan Norberg på FOI.
– Det här är ett sätt att visa västvärlden att Ryssland fortfarande kan räknas med.
Enligt ukrainsk information sköt Ryssland natten mot torsdagen en interkontinental ballistisk missil (ICBM) mot Ukraina. Än så länge har uppgifterna inte bekräftats och både utländska observatörer och Putin själv hävdar att det i själva verket var en ballistisk robot med kortare räckvidd än så – men som också kan färdas tusentals kilometer och vara beväpnad med kärnvapen.
Annons
Johan Norberg, forskningsledare och militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ser det som ytterligare en signal och markering från rysk sida.
Annons
– Det finns ett ständigt återkommande budskap att ‘vi har kärnvapen, vi har kärnvapen’.
Öppna bilden i helskärmsläge Bild: Henrik Montgomery/TT
Stödet kommer “av teskeden”
Syftet med kärnvapenkriget är att göra omvärlden osäker och att påverka andra länder så att de inte ska våga stödja Ukraina. Och hittills har det både lyckats och misslyckats, säger Johan Norberg.
– Det har stor effekt i vårt kollektiva medvetande. Och det har haft en effekt på så sätt att västvärldens stöd till Ukraina har blivit mycket långsammare och kommer med teskeden snarare än vad som behövs – mycket och snabbt, vilket den militära logiken faktiskt kräver.
Den ballistiska robotattacken mot storstaden Dnipro kommer bara några dagar efter att Ryssland tillkännagav sin nya kärnvapendoktrin, som också påminner världen om att landet besitter massförstörelsevapen.
Samarbetsresurser
Men ett enda vapensystem kan knappast vinna det stora och komplicerade kriget, även om vi skulle vilja tro att stridsvagnar, kanoner eller annat kommer göra stor skillnad, påpekar Norberg som säger att den senaste attacken är “mer en politisk markering”. än en militär”.
Ryssland går framåt i kriget, men till ett högt pris. Framstegen är ganska små jämfört med stridsområdets storlek och kostnaderna för kriget.
Annons
Annons
– Både vad gäller döda och skadade, men framför allt ekonomiskt. Den ryska ekonomin har problem. Och det börjar också bli demografiska problem, säger Johan Norberg.
– Det här kan vara ett sätt att manifestera någon form av styrka, både externt men även internt i Ryssland.
