Regeringen står inför ett svårlöst dilemma i klimatpolitiken. Den kraftigt minskande tillväxten i skogen gör att Sverige är på väg att bryta mot EU:s klimatkrav – vilket kan tvinga regeringen att vidta åtgärder som höjer bensin- och dieselpriserna. DN har rapporterat om detta tidigare.
På frågan om hur regeringen ska lösa problemet hänvisade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till riksdagens miljömålsnämnd som ska lägga fram förslag på området nästa år – men arbetet där präglas av konflikter, som DN berättat.
Nu kan DN berätta det regeringen har under tiden i tysthet arbetat på en annan front för att lösa dilemmat. I förhandlingar med EU-kommissionen försöker Sverige tillsammans med Finland, som har liknande problem, få EU-kommissionen att öppna upp för en mer generös tolkning av lagkraven på skog, det som kallas LULUCF.
Fakta.EU:s klimatkrav för skog och mark (LULUCF)
• För att EU ska nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp till 2050 behöver stora mängder koldioxid tas upp av vegetation i skog och mark – det som kallas LULUCF (Land use, land use change and forestry).
• Klimatkraven för skog och mark är uppdelade i två perioder, 2021-2025 och 2026-2030.
• För perioden 2021-2025 får nettoupptaget från odlad skogsmark inte vara lägre än landets skogsbruksreferensnivå, som baseras på hur skogsbruket bedrivits under perioden 2000-2009.
• År 2030 behöver Sverige, enligt nuvarande bedömning, öka lagringen av koldioxid i skog och mark till 49 miljoner ton per år.
• Nettointaget 2022, det senaste året för vilket det finns statistik, var 39 miljoner ton.
● Redan 2027 kommer en avstämning att göras för perioden 2021-2025. Om Sverige då redovisar ett underskott på till exempel 10 miljoner ton minskar det tillåtna utrymmet för utsläpp från transportsektorn (ESR) med samma belopp.
Källor: Naturvårdsverket, SLU, Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan
DN har sett dokument från Regeringskansliet som visar att Sverige varnar för att “länder med mycket skog löper stor risk att inte nå sina mål” enligt gällande regelverk. Om målen inte nås, skulle det enligt regeringens skrivelse till EU-kommissionen få “stora konsekvenser”.
Väsentliga delar av handlingarna är sekretessbelagda eftersom det kan skada landet om uppgifterna avslöjas, enligt Regeringskansliet.
Huvudproblemet är dock välkänt: tillväxten i den svenska skogen har avstannat. Regeringen påpekar i sina skrifter till EU-kommissionen att det bland annat beror på torkan 2018 och attacker från granbarkborrar. Regeringen nämner dock inte i de dokument som DN tagit fram att ökad avverkning också har bidragit till att minska mängden koldioxid som lagras i skogen.
I ett annat dokument Sverige uppmanar EU-kommissionen att ha “realistiska förväntningar” på vad skogssektorn kan bidra med i EU:s klimatarbete framöver. Enligt regeringen bör fokus ligga på att minska fossila utsläpp av växthusgaser istället för att förlita sig på “kortsiktig uppbyggnad av osäkra kolsänkor i skogarna”.
Det har EU:s vetenskapliga råd uttalat att lagringen av koldioxid i skog och mark behöver öka markant för att unionen ska klara sina klimatmål.
Klimatanalytikern Magnus Nilsson, som också är politiskt aktiv för Socialdemokraterna, menar att Sveriges agerande sätter hela EU:s klimatarbete på spel.
– Om Sverige inte respekterar EU:s klimatlagstiftning bryts EU:s löfte under Parisavtalet – och om EU svajar kommer hela den globala klimatpolitiken att svaja, säger han.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger till DN att samtalen med kommissionen inte handlar om att minska kraven på Sverige.
“Det finns ingen diskussion om att sänka kraven, däremot har vi ett intresse av att de krav och flexibiliteter som finns i LULUCF-regelverket kan tolkas rätt och bli tydliga och genomförbara”, skriver hon i ett mejl till DN.
Vad vill du förändra?
”Vid utformningen av reglerna för LULUCF-sektorn i EU:s klimatramverk anser Sverige att bland annat osäkerheter till följd av naturliga förhållanden, såsom temperatur, nederbörd, olika störningar som torka, stormar, brand, insektsangrepp, måste beaktas, men också redovisningsmässiga osäkerheter.”
Den senare, om redovisningstekniska osäkerheter, kan låta som en obetydlig detalj – men har faktiskt potential att kullkasta eller rädda Sveriges klimatpolitik fram till 2030.
Finlands senaste agerande ger en bild av hur mycket som står på spel. När landets myndigheter reviderad metodik för att mäta hur mycket växthusgaser som tas upp av skogen blev resultatet att landets utsläppsutrymme ökade i ett slag med 40 miljoner ton år 2030 – nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp på ett år.
– Ingen hade någon aning om att siffrorna skulle förändras så drastiskt, säger en källa i finska regeringskansliet till DN.
Därför minskar klimatkraven på skogarna i Finland
● När Finland uppdaterade sin skogsreferensnivå i slutet av 2023 upptäcktes att skogen lagrade betydligt mindre växthusgaser under referensperioden 2000-2009 än man tidigare trott.
● Därför minskade totalbehovet för perioden 2021-2025 med 40 miljoner ton koldioxid.
● Den främsta orsaken låg i våtmarkerna, som länge visade sig ha släppt ut växthusgaser istället för att lagra dem.
● Eftersom klimatkraven baseras på hur mycket koldioxid som lagrats i skogen historiskt – och kräver en ökning från den nivån – fick upptäckten den paradoxala effekten att klimatkraven på Finlands skogar minskade.
● Trots detta tycks Finland missa EU:s klimatkrav för skog.
Källa: Naturvårdsverket, Naturresursinstitutet Luke.fi
En motsvarande förändring i Sverige skulle teoretiskt sett kunna förbättra möjligheterna att uppfylla klimatkraven radikalt. Men en uppdatering av referensnivån skulle också kunna gå åt andra hållet, med ökade klimatkrav och en ännu svårare situation som följd.
Så sent som i början i december fick SLU, tillsammans med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, i uppdrag att komma med förslag på hur den svenska referensnivån kan korrigeras, något som altinget redovisat. Myndigheterna har fyra månader på sig att komma med sitt förslag.
DN har sökt EU-kommissionen som avböjer att kommentera pågående förhandlingar på området. Experter från EU:s vetenskapliga råd vill inte heller kommentera frågan med hänvisning till att den är väldigt känslig just nu.
Läs mer:
Det är här Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser – avgörs
Klimatministerns hopp: en utredning kantad av konflikter
Klimatministern: “Skogens tillväxt påverkas av vädret”
