Relationerna viktigast om det blir krig

Nyligen började Myndigheten för social trygghet och beredskap att skicka ut den nya versionen av broschyren “Om krisen eller kriget kommer” till alla Sveriges 5,2 miljoner hushåll.

“Vi kan inte ta vår frihet för given. Och vi måste ha viljan och modet att försvara vårt öppna samhälle, även om det innebär uppoffringar”, står det bland annat i det gula häftet.

Den slår fast att vi lever i en orolig tid med krig, terrorism, påverkanskampanjer och vilseledande information. Med broschyren i handen ska ingen kunna missa hur man förbereder sig och vad man ska göra om krisen eller kriget kommer till vårt land.

Men hur kan du faktiskt förbereda sig för en kris eller i värsta fall ett krig? Och vad ska man göra om det värsta händer?

David Bergman är överstelöjtnant, doktor i psykologi och forskare vid Norska Försvarshögskolan. Han understryker att han inte är kritisk till broschyren i sig, men vill gärna se att den fokuserar lite mer på de sociala och psykologiska aspekterna av krigsförberedelser.

– I diskussionen om beredskap fastnar vi ofta i de fysiska förberedelserna, som vevradio och vattenkannor. Den stora utmaningen är att hitta sin egen roll i en kris och att förbereda sig för hur man ska möta de påfrestningar som uppstår.

Häftet innehåller förklaringar om vad de olika signalerna i vårt gemensamma varningssystem VMA betyder, hur du skyddar dig mot flyganfall och var du hittar närmaste skydd.

Det finns också uppmaningarr att ha en fungerande radio och några dunkar vatten hemma och se till att det finns en basförråd av konserver, torrvaror och annan mat som kan förvaras i rumstemperatur, går snabbt att laga och håller i en vecka. Samt tips på vad man kan göra med toaletten om det inte finns vatten.

David Bergman tycker att staten har en del av ansvaret för att vi har en god beredskap. Men också att vi alla som individer också har ett stort ansvar att tänka på vår egen individuella roll och vad vi kan bidra med. Inom psykologin brukar det kallas coping.

Vi måste alla hitta vårt eget sätt att hantera krisen. Att göra det betyder också mycket för vårt eget välmående, tror han.

– När jag känner att jag har en roll att fylla, ett syfte, då har jag en anledning att gå upp på morgonen, säger han.

Särskilt viktigt är att fundera över vilka nätverk av andra människor du har omkring dig och ta hand om dem.

Till exempel relationen till grannarna. Man behöver inte bli bästa vänner och gå hem till varandra och umgås. Det kan räcka med att säga hej i trapphuset, lära sig deras namn och fråga hur de mår. Inte bara slentrianmässigt, utan faktiskt ta dig tid att lyssna ibland också.

Helt enkelt för att fokusera mer på sociala sammanhang. För när ett samhälle utsätts för stress vänder sig människor till varandra. Det visar både psykologisk forskning och krigsvetenskapen, säger David Bergman. Så länge du har tillräckligt bra socialt stöd klarar du nästan vad som helst.

– Vi lever ganska individualistiska liv, men om jag själv önskar socialt stöd senare i en kris behöver jag lägga lite tid och energi på personliga relationer redan nu.

– Att förbereda dig psykologiskt för den nya situationen är det enda sättet du kan överleva, oavsett om det är en kris, en naturkatastrof eller ett fullständigt krig. Man kan inte gå runt och vara rädd för vad som kan hända. Men man kan inte ta allt med en klackspark heller. En balans behövs.

Vad kan den som redan är ensam göra?

– Ingen är någonsin helt ensam, även om man kan uppleva ensamhet. Det finns alltid någon att nå ut till. Det finns också alltid ideella organisationer där man kan engagera sig som erbjuder både ett socialt sammanhang och en möjlighet att göra något bra, säger David Bergman.

Han menar att det är viktigt att kunna anpassa sig och leva ett så normalt liv som möjligt under de nya förutsättningar som en kris eller krig innebär. Att fortsätta gå till jobbet och utföra sina uppgifter. För det är det enda vi klarar av i längden.

– Man bunkrar inte konserver så att man kan sitta hemma i källaren och äta tills kriget tar slut. Du måste se till att du har en viss personlig tillgång så att du kan fortsätta gå till jobbet och känna dig säker på att du kommer att ha något att äta när du kommer hem.

En lärare måste fortfarande undervisa sina lektioner. Blir det strömavbrott kanske man tänder ett ljus i katedralen. Om det blir kallt tar du på dig jackan och fortsätter att undervisa dina elever.

– Allt normaliseras till slut. Se hur det är i Kiev. En stad dubbelt så stor som Stockholm. Där anordnas bokmässor och folk går på bio och dejtar som vanligt. Även om de behöver springa till skydd ibland.

Han säger att samhällen generellt sett har en enastående förmåga att klara av stor stress. De sociala banden mellan människor stärks oftast i en kris. Inom psykologin brukar man prata om motståndskraft. Människor ser till varandra och hjälper varandra för kollektivets bästa. Det som händer i kriser är att man möter svårigheterna tillsammans med andra människor.

– Ju mer tyskarna bombade över London, desto mer beslutsam blev befolkningen att fortsätta försvara sitt land.

Därför är David Bergman i grunden ganska kritisk till den mer extrema delen av den så kallade prepperrörelsen. Det vill säga att bli självförsörjande och stänga porten till samhället på väg att kollapsa

Han menar att prepperkulturen är både dystopisk och individualistisk. Och att båda dessa förhållningssätt bygger på myter inspirerade av populärkulturens dome- och domedagsteman.

Men forskningen visar att det är ytterst sällsynt att samhällen kollapsar till följd av en kris. Och att det inte är de som fokuserar på att sköta sitt eget hus i första hand som gör det bäst, säger han.

– Att isolera sig och försöka överleva ensam är absolut det dummaste man kan göra, för det är så psykiskt förnedrande. Du mår helt enkelt bättre om du möter stress tillsammans med andra. Ensamma människor är snarare en riskgrupp i händelse av katastrofer eller krig.

Han framhåller att det finns friska människor i preppingkulturen, men att det oftast är de som är mest extrema som får mest uppmärksamhet.

Hur orolig ska man vara för framtiden som svensk idag?

– Det är svårt att förutse vad som kommer att hända. Men vi har ett krig i Europa. Vi har en oro i Mellanöstern. Vi har ett antal länder i vår närhet som går mot en mer auktoritär riktning med en samhällsutveckling som inte är helt positiv. Det är den allvarligaste säkerhetssituationen i Europa sedan andra världskriget.

– Jag säger inte det för att skrämma, men vi måste ta itu med det. Så min rekommendation är att hoppas på det bästa men förbereda sig på det värsta. Hitta en balans mellan optimism och realism, helt enkelt, säger David Bergman.

Läs mer:

Säg hej till din granne – det kan rädda ditt liv

Ofrivillig närhet – det är så du botar din rädsla för grannar