På onsdagseftermiddagen röstade en stor majoritet av riksdagsledamöterna för att anonyma vittnen ska kunna användas i förundersökningar och rättegångar. Detta om det finns en risk för vittnets eller hans anhörigas säkerhet. 245 ledamöter röstade ja, 57 nej och 47 var frånvarande.
Den nya lagen innebär att vittnen får lämna uppgifter under anonymitet vid utredningar om brott som har ett straffvärde på minst två års fängelse. Enligt förslaget krävs ett domstolsbeslut för att få använda anonyma vittnen. Rätten ska då väga vittnets intresse av skydd mot den misstänktes rättssäkerhet.
– Tystnadskulturen måste brytas och vittnesskyddet stärkas. Det är också avgörande för förtroendet för vårt rättssystem att människor kan erbjudas trygga sätt att prata med rättsväsendet, har justitieministern Gunnar Strömmer sa tidigare.
Flera poliser myndigheter har kritiserat förslaget och menat att det strider mot rättsstatsprincipen, bland dem Justitieombudsmannen, Domstolsverket och Lagrådet, som alla har avrådt från att genomföra förslaget. Enligt kritikerna finns det en risk att förtroendet för rättsväsendet skadas, samtidigt som det har begränsad nytta. Institutet för mänskliga rättigheter har också motsatt sig förslaget.
Lagen träder i kraft vid årsskiftet.
Läs mer:
Tvisten: S positiv till anonyma vittnen
Lagrådet säger nej till anonyma vittnen
Jens Lapidus: Att tillåta anonyma vittnen är att ge sig ut på farligt djupt vatten
Anonyma vittnen – riskerar vi grundläggande rättsprinciper?
