Den 17 december ska riksdagen besluta om inriktningen av det svenska försvaret åren 2025 till 2030. Idag slutbehandlades förslaget till beslut i riksdagens försvarsutskott.
– Det är mycket glädjande att vi kan hålla fast vid vår överenskommelse i de stora frågorna nu när vi befinner oss i det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, säger Mikael Oscarsson (KD), som är Kristdemokraternas försvarspolitiska talesperson.
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tidigare krävt att regeringen ska skynda på köpet av ett nytt stridsflygplan efter Jas Gripen. Parterna vill ge en viktig roll till den svenska flygindustrin – i praktiken Saab. De kraven har bidragit till tisdagens kompromiss.
Hela försvarsutskottet ställer sig nu bakom att beslutet har bråttom, med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget. Regeringen har sagt att beslutet om en efterträdare till Jas Gripen ska fattas senast 2030, riksdagen säger nu att det ska ske under perioden 2028 till början av 2030.
Regeringen har pekat på tre olika alternativ. Det första är att utveckla ett svenskt plan igen, som man gjorde med Jas Gripen. Den andra är att ta fram en plan i samarbete med andra länder och den tredje är att köpa en färdig utländsk plan.
Riksdagen pekar särskilt på på de två första alternativen och understryker vikten av att skydda svenskt kunnande. Det innebär att försvarsnämnden indirekt markerar mot att köpa utländskt.
Men försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) hade velat gå längre:
– Vi vill att det ska finnas svenskt omdöme och svensk kontroll genom hela det här projektet. Och att svensk flygindustri och Saab ska ligga till grund för fortsatt utveckling, säger han och syftar på jobbmöjligheter och kunnande.
Försvarsutskottet förordar också att en referensgrupp från partierna i riksdagen ska få delta i arbetet med att välja ett nytt stridsflygplan, som kan börja flyga någon gång på 2040-talet. Kostnaden beräknas bli minst 100 miljarder kronor.
Fakta.Förslaget till försvarsbeslut 2025-2030
Det militära försvaret planeras växa från dagens 88 000 personer till 115 000 år 2030. Siffrorna omfattar inte bara heltidsanställda utan även hemvärn och värnpliktiga.
Större resurser kommer att läggas på att renovera, modifiera och förlänga livslängden på befintlig materiel och på att fylla på lager av ammunition, luftvärn och förnödenheter. Kryssningsrobotar, marinrobotar och raketartilleri köps också in.
Särskilda satsningar görs också på bland annat civilt försvar, luftvärn, drönare och rymdkapacitet.
