År 2024 åtalades 10 308 personer i ryska domstolar för att de vägrat slåss. Nästan en fördubbling jämfört med året innan, då 5 517 personer åtalades för samma brott. Detta enligt den ryska oberoende nyhetssajten Mediazonen.
Enligt försvarsanalytikern och före detta överstelöjtnanten Jörgen Elfving finns det flera olika förklaringar. Att kriget är på väg att gå in på sitt tredje år är ett.
– Folk inser vad det innebär att bli sårad eller att ramla, säger han.
Det finns en krigströtthet med andra ord.
– Sedan finns det andra faktorer, som hur olika chefer behandlar människor.
Det har förekommit rapporter om tortyrliknande straff i den ryska armén, med soldater som misshandlat varandra, hållits fångna i gropar och bundna till träd.
– Bestraffningar som inte har något stöd i regelboken, konstaterar Elfving.
Ytterligare en förklaring till ökningen Enligt Elfving kan antalet åtal för vägran att slåss vara att människor tvingas teckna kontrakt för anställning inom försvarsmakten, en anställning många vill undvika.
– Det kan också vara så att de brottsbekämpande myndigheterna vill föregå med exempel och utmana Olle i porten, att man helt enkelt har blivit hårdare i tillämpningen av regelverket för att avskräcka folk från att vägra slåss i framtiden, tillägger Elfving.
Är det ett problem för Ryssland att fler och fler människor vägrar slåss?
– Jag ser inte det här som något stort problem än i alla fall, men det är ett tecken på att försvarsmaktens tillstånd inte är för bra. Det är ett av många tecken på att så är fallet, svarar Elfving och fortsätter:
– Men om det här är något som allvarligt kan påverka föreningarna är det svårt att säga.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion februari 2022 har den ryska militärdomstolen fått nästan 16 000 mål på sitt bord, skriver Mediazona. De allra flesta handlar om vägran att slåss.
Straffet kan bli upp till tio års fängelse, men enligt nyhetssajten har många fått villkorlig dom, så att de som straffas kan skickas tillbaka till frontlinjen.
Jörgen Elfving säger att han inte har sett liknande tendenser när det gäller ökad vägran att slåss i den ukrainska armén.
– Men å andra sidan finns det rapporter om deserteringar från ukrainska enheter.
För att ta itu med problemet med desertörer i den ukrainska armén ändrade de lagen tidigare i år. Numera är det inte ett brott att desertera en gång, och därmed får en desertör återvända till sin enhet.
Läs mer:
Rysk drönarfabrik ökar produktionen kraftigt
Massiva attacker mot flera städer i Ukraina
År 2024 åtalades 10 308 personer i ryska domstolar för att de vägrat slåss. Nästan en fördubbling jämfört med året innan, då 5 517 personer åtalades för samma brott. Detta enligt den ryska oberoende nyhetssajten Mediazonen.
Enligt försvarsanalytikern och före detta överstelöjtnanten Jörgen Elfving finns det flera olika förklaringar. Att kriget är på väg att gå in på sitt tredje år är ett.
– Folk inser vad det innebär att bli sårad eller att ramla, säger han.
Det finns en krigströtthet med andra ord.
– Sedan finns det andra faktorer, som hur olika chefer behandlar människor.
Det har förekommit rapporter om tortyrliknande straff i den ryska armén, med soldater som misshandlat varandra, hållits fångna i gropar och bundna till träd.
– Bestraffningar som inte har något stöd i regelboken, konstaterar Elfving.
Ytterligare en förklaring till ökningen Enligt Elfving kan antalet åtal för vägran att slåss vara att människor tvingas teckna kontrakt för anställning inom försvarsmakten, en anställning många vill undvika.
– Det kan också vara så att de brottsbekämpande myndigheterna vill föregå med exempel och utmana Olle i porten, att man helt enkelt har blivit hårdare i tillämpningen av regelverket för att avskräcka folk från att vägra slåss i framtiden, tillägger Elfving.
Är det ett problem för Ryssland att fler och fler människor vägrar slåss?
– Jag ser inte det här som något stort problem än i alla fall, men det är ett tecken på att försvarsmaktens tillstånd inte är för bra. Det är ett av många tecken på att så är fallet, svarar Elfving och fortsätter:
– Men om det här är något som allvarligt kan påverka föreningarna är det svårt att säga.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion februari 2022 har den ryska militärdomstolen fått nästan 16 000 mål på sitt bord, skriver Mediazona. De allra flesta handlar om vägran att slåss.
Straffet kan bli upp till tio års fängelse, men enligt nyhetssajten har många fått villkorlig dom, så att de som straffas kan skickas tillbaka till frontlinjen.
Jörgen Elfving säger att han inte har sett liknande tendenser när det gäller ökad vägran att slåss i den ukrainska armén.
– Men å andra sidan finns det rapporter om deserteringar från ukrainska enheter.
För att ta itu med problemet med desertörer i den ukrainska armén ändrade de lagen tidigare i år. Numera är det inte ett brott att desertera en gång, och därmed får en desertör återvända till sin enhet.
Läs mer:
Rysk drönarfabrik ökar produktionen kraftigt
Massiva attacker mot flera städer i Ukraina
