Som drönare blir allt vanligare är att behovet av att övervaka luftrummet har ökat avsevärt. Säkerhetsföretaget Securify arbetar med lösningar för skalskydd och perimeterövervakning.
“I dag är skalskyddet i tre dimensioner där även luftrummet brukar ingå”, säger vd Kenneth Nyström.
Securify märker ett starkt ökat intresse för perimeterövervakning.
”Huvudmarknaden är kritisk infrastruktur och övervakning över land. Det är mycket aktivitet kring eldistribution och ställverk, datacenter, flygplatser, hamnar.”
Sedan 2016 har Securify utvecklats avancerade övervakningssystem som kombinerar radarsensorer med kameror för att skydda kritisk infrastruktur.
“Det har gått sex år sedan vi levererade vårt första anti-drönarsystem. Jag är förvånad över att det har tagit så lång tid för marknaden att gå från insikt till handling och implementering. Jag trodde nog för tre år sedan, när ryssarna gick in i Ukraina, att nu kommer det här att ta fart. Det här är kanske året vi ser det. Jag har aldrig fått så mycket spontan efterfrågan som 2024, säger Kenneth Nyström.
Kärnan i Securifys lösning är en proprietär programvara, ett sensorhanteringssystem som samlar in och analyserar data från olika källor.
“Det händer mycket uppe i luftrummet. Mycket fåglar. Då vi i första hand arbetar med aktiva system upptäcker vi även fåglarna och då måste vi kombinera radar med kamera och avancerad bildanalys, en programvara som skiljer fåglar från drönare . När AI-mjukvaran har klassificerat ett mål som en drönare tar den automatiskt över kontrollen över kameran, vilket innebär att vi kan följa snabbare mål och zooma in lite mer.”
Ännu en ny lösning mot drönare som företaget har på gång är att använda starkt laserljus.
“Vi ville använda starkt ljus som detta för slutanvändare som har känsliga lokaler där polisen kan behöva en timme eller två för att komma dit. Det kan vara kopparstöld, det kan vara sabotage. Ska de bara titta på när intrånget inträffar? Sedan har vi vitt sökarljus med en effekt på 6 miljoner candela, vilket gör att man i princip kan läsa hufvudstadsbladet på några kilometers avstånd. När vi kommer till drönare har vi upptäckt att när detta starka ljus koncentreras och riktas mot drönaren, uppfattar standarddrönarna, när de har kollisionssensorer aktiverade, detta ljus som ett fysiskt hinder och stannar och börjar sväva. Om inte annat signalerar den till piloten att du är på fel ställe. Du är upptäckt.”
Att upptäcka drönare är en sak. Utmaningen ligger i att bekämpa dem. Det säger Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisationen Soff, Säkerhets- och Försvarsföretag.
“I fredstida Sverige är det svårt, då vill vi helst slåss mot piloten och lokalisera honom. Men i krig finns det fler sätt; jamming, nedskjutning och till och med drönare som jagar drönare har blivit vardag”, förklarar han.
“Den riktigt stora utmaningen i Sverige är att det är väldigt få företag som utvecklar någon typ av lösning för att fysiskt neutralisera drönare. Det finns idag ett tydligare behov av att titta på effektivitetsdelen, vilket jag tycker är ett område som tyvärr både försvaret och andra aktörer kommer att behöva ha.”
Hos de stora militära leverantörerna antidronesystem har blivit ett allt viktigare område. Saab har radar, sensorer, mjukvara och system för att bekämpa större drönare med luftvärn. Men inga actiondelar för mindre drönare.
BAE Systems Bofors i Karlskoga har ett kinetiskt vapensystem samt en speciell antidronammunition. Vapenutvecklingsföretaget CBJ Tech i Kungsbacka tittar på att använda finkalibrig ammunition på drönare som ett medel för att bekämpa mindre drönare.
Andra mindre svenska företag inom antidrönarområdet är Wireless P2P Technologies i Falun, som gör kommunikationslösningar men även antidronelösningar för att störa dem.
Evolved Systems i Linköping bygger drönare och är även återförsäljare, men har även tittat på att använda drönare för att bekämpa drönare.
Svenska Nordic Air Defence, NAD, utvecklar något liknande med antidrönarvapnet Krueger 100, som ska vara tio gånger billigare än konkurrenternas lösningar. Vapnet är designat för att engagera drönare, vilket möjliggör kostnadseffektiv hotneutralisering.
Scandinavian Astor Group i Kista arbetar med telewar och störsändare som företaget tittar på att sätta på fordon för att störa FPV, förstapersonsvy, det vill säga att piloten ser vad drönaren ser genom en kamera kopplad till den.
Försvarsmakten har nyligen fått portabla antidrönarsystem från FMV, Försvarets materielverk, utformade för att upptäcka och störa drönare utan att påverka soldatens huvuduppgifter. Systemen bärs på stridsväst, ryggsäck eller i händerna och kompletteras med stationära och tunga system placerade i terrängen eller vid baser. Tekniken ska ge möjlighet att hantera drönarhot under olika konfliktnivåer och förhållanden, enligt FMV.
Drönare har blivit en avgörande del av Ukrainas försvar, särskilt för att identifiera och slå ryska mål med hög precision. Deras kostnadseffektivitet och flexibilitet har också gjort det möjligt för Ukraina att jämna ut tekniska skillnader mot Rysslands tyngre militära arsenal.
Svenska drönarföretag tillsammans med branschorganisationen Soff har idag mycket kontakt och samarbete med Ukraina, där det finns över 100 privata företag som jobbar med drönare.
“Vi har haft workshops både med våra systerföreningar i Ukraina men även med deras upphandlingsmyndigheter. Våra svenska företag har kunnat presentera sina teknologier och vad de kan åstadkomma och leverera. För våra företag har det viktiga kanske inte varit att sälja till ukrainska kunder men för att få sina erfarenheter från slagfältet Den upplevelsen är guld värd, säger Robert Limmergård.
Det finns en helhet som Ukraina fortfarande kräver och delvis saknar på drönarområdet.
“De skulle vilja hitta billiga sätt att snabbt upptäcka drönare. Det finns mycket kostnadsfokus. Men de är också intresserade av mer avancerade lösningar, med drönarsvärmar, hur drönare hjälper och stödjer drönare.”
Som drönare blir allt vanligare är att behovet av att övervaka luftrummet har ökat avsevärt. Säkerhetsföretaget Securify arbetar med lösningar för skalskydd och perimeterövervakning.
“I dag är skalskyddet i tre dimensioner där även luftrummet brukar ingå”, säger vd Kenneth Nyström.
Securify märker ett starkt ökat intresse för perimeterövervakning.
”Huvudmarknaden är kritisk infrastruktur och övervakning över land. Det är mycket aktivitet kring eldistribution och ställverk, datacenter, flygplatser, hamnar.”
Sedan 2016 har Securify utvecklats avancerade övervakningssystem som kombinerar radarsensorer med kameror för att skydda kritisk infrastruktur.
“Det har gått sex år sedan vi levererade vårt första anti-drönarsystem. Jag är förvånad över att det har tagit så lång tid för marknaden att gå från insikt till handling och implementering. Jag trodde nog för tre år sedan, när ryssarna gick in i Ukraina, att nu kommer det här att ta fart. Det här är kanske året vi ser det. Jag har aldrig fått så mycket spontan efterfrågan som 2024, säger Kenneth Nyström.
Kärnan i Securifys lösning är en proprietär programvara, ett sensorhanteringssystem som samlar in och analyserar data från olika källor.
“Det händer mycket uppe i luftrummet. Mycket fåglar. Då vi i första hand arbetar med aktiva system upptäcker vi även fåglarna och då måste vi kombinera radar med kamera och avancerad bildanalys, en programvara som skiljer fåglar från drönare . När AI-mjukvaran har klassificerat ett mål som en drönare tar den automatiskt över kontrollen över kameran, vilket innebär att vi kan följa snabbare mål och zooma in lite mer.”
Ännu en ny lösning mot drönare som företaget har på gång är att använda starkt laserljus.
“Vi ville använda starkt ljus som detta för slutanvändare som har känsliga lokaler där polisen kan behöva en timme eller två för att komma dit. Det kan vara kopparstöld, det kan vara sabotage. Ska de bara titta på när intrånget inträffar? Sedan har vi vitt sökarljus med en effekt på 6 miljoner candela, vilket gör att man i princip kan läsa hufvudstadsbladet på några kilometers avstånd. När vi kommer till drönare har vi upptäckt att när detta starka ljus koncentreras och riktas mot drönaren, uppfattar standarddrönarna, när de har kollisionssensorer aktiverade, detta ljus som ett fysiskt hinder och stannar och börjar sväva. Om inte annat signalerar den till piloten att du är på fel ställe. Du är upptäckt.”
Att upptäcka drönare är en sak. Utmaningen ligger i att bekämpa dem. Det säger Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisationen Soff, Säkerhets- och Försvarsföretag.
“I fredstida Sverige är det svårt, då vill vi helst slåss mot piloten och lokalisera honom. Men i krig finns det fler sätt; jamming, nedskjutning och till och med drönare som jagar drönare har blivit vardag”, förklarar han.
“Den riktigt stora utmaningen i Sverige är att det är väldigt få företag som utvecklar någon typ av lösning för att fysiskt neutralisera drönare. Det finns idag ett tydligare behov av att titta på effektivitetsdelen, vilket jag tycker är ett område som tyvärr både försvaret och andra aktörer kommer att behöva ha.”
Hos de stora militära leverantörerna antidronesystem har blivit ett allt viktigare område. Saab har radar, sensorer, mjukvara och system för att bekämpa större drönare med luftvärn. Men inga actiondelar för mindre drönare.
BAE Systems Bofors i Karlskoga har ett kinetiskt vapensystem samt en speciell antidronammunition. Vapenutvecklingsföretaget CBJ Tech i Kungsbacka tittar på att använda finkalibrig ammunition på drönare som ett medel för att bekämpa mindre drönare.
Andra mindre svenska företag inom antidrönarområdet är Wireless P2P Technologies i Falun, som gör kommunikationslösningar men även antidronelösningar för att störa dem.
Evolved Systems i Linköping bygger drönare och är även återförsäljare, men har även tittat på att använda drönare för att bekämpa drönare.
Svenska Nordic Air Defence, NAD, utvecklar något liknande med antidrönarvapnet Krueger 100, som ska vara tio gånger billigare än konkurrenternas lösningar. Vapnet är designat för att engagera drönare, vilket möjliggör kostnadseffektiv hotneutralisering.
Scandinavian Astor Group i Kista arbetar med telewar och störsändare som företaget tittar på att sätta på fordon för att störa FPV, förstapersonsvy, det vill säga att piloten ser vad drönaren ser genom en kamera kopplad till den.
Försvarsmakten har nyligen fått portabla antidrönarsystem från FMV, Försvarets materielverk, utformade för att upptäcka och störa drönare utan att påverka soldatens huvuduppgifter. Systemen bärs på stridsväst, ryggsäck eller i händerna och kompletteras med stationära och tunga system placerade i terrängen eller vid baser. Tekniken ska ge möjlighet att hantera drönarhot under olika konfliktnivåer och förhållanden, enligt FMV.
Drönare har blivit en avgörande del av Ukrainas försvar, särskilt för att identifiera och slå ryska mål med hög precision. Deras kostnadseffektivitet och flexibilitet har också gjort det möjligt för Ukraina att jämna ut tekniska skillnader mot Rysslands tyngre militära arsenal.
Svenska drönarföretag tillsammans med branschorganisationen Soff har idag mycket kontakt och samarbete med Ukraina, där det finns över 100 privata företag som jobbar med drönare.
“Vi har haft workshops både med våra systerföreningar i Ukraina men även med deras upphandlingsmyndigheter. Våra svenska företag har kunnat presentera sina teknologier och vad de kan åstadkomma och leverera. För våra företag har det viktiga kanske inte varit att sälja till ukrainska kunder men för att få sina erfarenheter från slagfältet Den upplevelsen är guld värd, säger Robert Limmergård.
Det finns en helhet som Ukraina fortfarande kräver och delvis saknar på drönarområdet.
“De skulle vilja hitta billiga sätt att snabbt upptäcka drönare. Det finns mycket kostnadsfokus. Men de är också intresserade av mer avancerade lösningar, med drönarsvärmar, hur drönare hjälper och stödjer drönare.”
