Vad händer – blir det ännu en krisvinter nu?
De senaste dagarna har präglats av höga pristoppar i södra Sverige, medan norra Sverige haft stabila och låga priser. Det är vanligt att det är dyrare i söder än i norr, men så stora skillnader är ovanliga. Tidvis har spotpriserna i SE3 och SE4 legat i nivå med krisvintern 2022, runt 8 kronor per kilowattimme under några timmar på torsdagen, medan SE1 och SE2 har haft priser runt 10–20 öre.
Det är många aspekter som påverkar priset. Analytiker har pekat på allt från fallande temperaturer och frysning av floderna i norr till lediga kärnreaktorer och brist på sol och vind i Tyskland.
Det finns också experter som pekar på att den nya beräkningsmodellen för överföringskapacitet i elnätet (se faktaruta) spelar in och förstärker de mönster som andra faktorer skapar, något som Svenska Kraftnät tillbakavisar i en intervju med Dagens industri.
Men vinterkrisen 2022 hade en annan faktor som hade en betydande inverkan över hela Europa: Rysslands restriktioner för gasexport, som pressade upp gaspriserna i stora delar av Europa. Kriget i sig pågår fortfarande, men europeiska energiaktörer har hittat andra handelsvägar och alternativ som gör att beroendet av Ryssland inte är lika stort.
Inget tyder på att det skulle bli en liknande vinter enligt flera experter som DN frågat. Redan på fredag faller priserna i söder tillbaka till ungefär hälften av torsdagens priser.
Hur påverkar detta min kostnad?
Den som drabbas mest av enstaka, kortvariga pristoppar som de vi sett de senaste dagarna är den som har ett timprisavtal. Du betalar då det faktiska spotpriset noterat på elbörsen för den aktuella timmen när elen används – plus påslag, energiskatt, nätavgifter och moms som för alla andra.
En stockholmare med timpris som behöver laga mat på spisen mellan klockan 17 och 18 på torsdagseftermiddagen får betala 20 kronor för en timmes matlagning, inklusive energiskatt och moms (grovt beräknat utifrån en spis med en effekt på 2 000 watt).
Tidigare var det en nästan försvinnande liten del av de svenska hushållen som hade timprisavtal, men efter energikrisen fick fler upp ögonen för möjligheten att tajma elpriserna. Enligt Energimyndighetens senaste uppgifter, från oktober, är drygt 13 procent av alla elavtal i landet timprisavtal.
Majoriteten av alla elkunder i Sverige, 57 procent, har rörligt prisavtal. Här baseras kostnaden per förbrukad kilowattimme på snittpriset för alla timmar den senaste månaden, vilket jämnar ut toppar och dalar. Månadsgenomsnittet för SE3 till exempel hittills i december är cirka 1 krona trots att enskilda timmar har legat över 8 kronor.
Ett hushåll med rörligt pris behöver inte oroa sig för när under dagen eller månaden elen används.
Vad kan göras för att minska kostnaderna?
Timpriskunderna har störst möjlighet att påverka sin elräkning. Den som verkligen anstränger sig kan få ner notan ordentligt genom att kontrollera så mycket som möjligt av sin förbrukning under tider på dygnet då andra inte använder lika mycket el. Främst på natten.
För hushåll med rörliga eller fasta priskontrakt handlar det mer om att minska konsumtionen. De som har råd kan göra stora besparingar i sina uppvärmningskostnader genom att till exempel se över fönster, tilläggsisolera eller till och med byta värmesystem.
Om inga större investeringar är inblandade kan även små förändringar i vardagen bidra. Till exempel att ta kortare duschar, att inte ha gardiner och möbler framför elementen, sänka temperaturen om möjligt eller stänga av eventuell golvvärme.
Det är så elavtal fungerar
● Timpris. Här följer priset per kilowattimme elbörsens priser timme för timme. Fördelen är att du kan undvika pristoppar genom att kontrollera din förbrukning vid tidpunkter då elen är billig. Nackdelen är att allt inte alltid går att kontrollera.
● Rörligt månadspris. Priset per kilowattimme baseras på ett genomsnitt av spotpriserna på elbörsen under den senaste månaden. Genomsnittspriset vägs sedan mot elanvändningen i ditt elområde. Kostnaden påverkas av toppar och dalar i prisutvecklingen, men det spelar inte så stor roll vilken tid på dygnet du använder elen.
● Fast pris. Du betalar ett fast belopp per kilowattimme enligt överenskommelse med ditt elbolag. Ofta med en bindningstid på mellan ett och tre år.
● Blandprisavtal. Här har en del av konsumtionen en fast kostnad och en del har en rörlig kostnad. Ungefär som när du binder räntan på en del av ditt bolån.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning
Den 29 oktober infördes en ny så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod för elöverföring i Norden.
Den flödesbaserade metoden har ett annat sätt att beräkna möjligheten till elöverföring genom stamnätet och bör leda till att mer el skickas i det svenska nätet och till andra länder utan att driftsäkerheten äventyras.
Modellen kritiserades hårt inför introduktionen eftersom testkörningar visade att den ökade överföringskapaciteten kom på bekostnad av något högre svenska priser.
Efter introduktionen anser flera experter att priserna är högre än vad de varit med den gamla modellen och att det har förstärkt prisskillnaderna mellan elområdena. Svenska Kraftnät menar att det inte stämmer.
Läs också:
Bagaren fick stänga av ugnarna när elpriset sköt i höjden
Anderssons krav på Busch: Ta fram ett nytt elprisstöd
