Kan jag bli frestad med en grönsaksbroccoli-huvudkåpa med enfärgad färg? Eller varför inte en lyxig huvudbonad med lång tofs för bröllop, mode etnisk strass pannkedja håraccessoar? Vad sägs om en Salad Order Figure Elegant Skirt, xs?
Dessa samlade undersökningar till produktnamn kommer från Shein och Temu, där sådana är regeln. Digitala annonser för kinesiska e-handelsföretag med konstiga saker som kallas konstiga saker har blivit ett stående skämt på sociala medier. Bakgrunden till detta mystifierande utbud av produkter är att samma sökordsoptimerande slumpgenerator som bestämmer vad produkterna ska heta också avgör vilka saker som ska tillverkas. Om tillräckligt många googlar vissa ord eller fraser går en beställning ut till fabrikerna för att snabbt ta fram varan i fråga.
När du inte trodde att det kan bli värre ras mot botten och outsourcingens era – där textilfabriker i Bangladesh kollapsar, där arbetare syr in SOS-bokstäver i Zara-kläder och där H&M tills nyligen verkade i militärdiktatur Myanmar trots rapporter om barnarbete – dök skådespelarna Shein och Temu upp på marknaden och tänjde på gränserna av obscenitet ännu längre. DN har i en serie artiklar granskat de kinesiska köpplattformarna och villkoren för fabriksarbetarna som gör att kläder och prylar kan säljas till oetiskt låga priser.
Att som privatperson importera varor från länder utanför EU har också den intressanta bieffekten att hemförsäkringen inte täcker skadan om produkten brinner t.ex.
Både Shein och Temu har en affärsmodell som brukar kallas precis i tid, och vilket innebär att lagerhållningen har rationaliserats bort. Små testbeställningar görs av de, i Sheins fall, upp till 10 000 nya varor som lanseras dagligen på hemsidan. Om produkten säljer bra höjs beställningen, annars stryps den. Temus setup ser lite annorlunda ut – precis som Amazon fungerar den istället som en marknadsplats för många olika säljare. Gemensamt för de båda företagen är dock att som kund är varorna direktimporterade från Kina, vilket gör att de sällan uppfyller EU:s krav.
När Kemikalieinspektionen undersökt varor från de två företagen visade sig ha förhöjda halter av ftalater och bly, och vid en granskning av sydkoreanska myndigheter fann man halter av hormonstörande ftalater som var 200 gånger den tillåtna gränsen och dubbelt så höga halter av det cancerframkallande ämnet formaldehyd. Att som privatperson importera varor från länder utanför EU har också den intressanta bieffekten att hemförsäkringen inte täcker skadan om produkten brinner till exempel, vilket de gärna gör.
I november rapporterade Kvällstidningen om Eric, 53, som köpte en halsduk med inbyggd värme på Temu. Den fattade eld första gången han använde den. “Du får vad du betalar för, men du vill inte att produkten ska brinna upp”, konstaterade Eric lakoniskt. Halsduken kostade 143 kronor. Som bekräftats i DN:s rapport är det enda sättet för leverantörerna att komma runt ekonomiskt på beställningar från Shein och Temu att jobba så snabbt som möjligt och hålla tummarna för kvalitet så långt det är möjligt.
Branschorganisationen Svensk Handel säger till DN att företag som följer svenska och europeiska regler riskerar att snedvrida konkurrensen. Andelen av e-handelsomsättningen som går till utländska aktörer har också ökat från åtta till tolv procent det senaste året och bara under 2024 har importen av lågvärdiga varor från Kina fyrdubblats. Organisationens innovationschef Per Ljungberg säger i ett pressmeddelande att det är viktigt att plattformsbutikerna följer samma regler som svenska företag “för att skapa en rättvis och hållbar marknad”. Men bortsett från de redan nämnda problemen med de aktuella plattformarna är det ganska märkligt att man som konsument blir ombedd att känna någon form av lojalitet med stora företag bara för att de råkar vara baserade i Sverige eller i EU.
Sheins fasa total frånvaro av skrupler ska inte behöva betyda kärlek till H&M, Ikea, Clas Ohlson, spanska Zara eller tyska Zalando. De står inte i opposition till varandra, utan är bara olika långt ifrån ytterligheterna på samma skala. De kinesiska uppstickarna är inga avvikelser utan en naturlig följd av en djupt dysfunktionell och ovärdig global industri som svenska och europeiska kläd- och pryljättar i hög grad varit med och skapat.
I del två av DN:s reportageserie säger en anställd på ett paketombud i Husby att de nästan bara tar emot paket från Temu och Shein: “Det är inte så konstigt. Folk har inga pengar och letar efter billiga saker”. Mellan 2021 och 2023 , andelen svenskar som lever i fattigdom ökade med två procent enligt Statistiska centralbyrån, och Röda Korset rapporterar om en fyrdubbling av hjälpinsatser till utsatta människor sedan 2020. Det är det a förklaring till svenska folkets kärlek till lågpristang. Men inte den enda.
Det liknar den bedövande effekten av porrberoende, att vrida upp något njutbart och lustfyllt till max så att det förvandlas till domningar
2014 visade en studie vid University of Michigan att shopping kan ge en känsla av kontroll och lindra depression. En tendens att Shein och Temu, om de inte skapats, så åtminstone ökat, är just konsumtion som självmedicinering. I Shein drar användare på Tiktok visar upp sina enorma leveranser från maniska virtuella shoppingrunda där hundratals polyesterplagg klickades hem för en spottstyver.
Det med egen kraft att tillfredsställa ett behov, även om det är ett konstruerat, ger upplevelsen av att ha makt över sitt liv. Men Shein-haul-tjejerna är fullt medvetna om att de köper mycket skräp som de kommer att använda högst en gång och sedan slänger i soporna. Det liknar den bedövande effekten av porrberoende, att vrida upp något njutbart och lustfyllt till max så att det blir tråkigt.
Den franske filosofen Roland Barthes har skrivit om drömmen att föra in lite av charmen, “om inte värderingarna”, från den borgerliga konsten att leva in i en socialistisk utopi. “Kanske skulle det vara möjligt att finna njutning i den borgerliga (deformerade) kulturen, i form av ett slags exotism?”, lyder hans blygsamma förhoppning. Som en övertygad motståndare till konsumtionssamhället och shopaholic, detta är en tanke som tilltalar mig starkt. Speciellt kring jul, när NK:s fönsterskyltar återuppstår som ett monument över denna högsta form av deformerad borgerlig kultur, undrar jag också om det är möjligt att bevara den ljuva känslan av ett lyckat köp och ta den med sig in i en bättre värld som värdesätter andra, viktigare, saker högre.
I en sentimental ledare i New York Magazines online shoppingguide The Strategist sörjer tidningens redaktörer hur julakten har gått från att vara en kontaktsport till något avpersonifierat. För även om brinnande, giftiga lågprisprodukter är sparsamhetssamhället som visar sitt fula ansikte, så är det på något sätt som gör shopping ännu mer omoraliskt att det inte ens är charmigt längre, bara kallsvettigt ångestfyllt och äckligt fult.
Hänsynslösa beställningar av “Pärlhalsband i vintage gotisk stil med bloddroppe tofshänge – Justerbart för nyckelbenssmycken” och hålögd köande till närmaste postkontor får en att romantisera en tid då julleveransen handlade om att proppa i slask och snö klockan 4: 16.00 den 23 december och svära att även ens medmänniskor valde just detta ögonblick för att inse att de hade inte heller köpt en enda julklapp.
Läs mer text av Saga Cavallin
Kan jag bli frestad med en grönsaksbroccoli-huvudkåpa med enfärgad färg? Eller varför inte en lyxig huvudbonad med lång tofs för bröllop, mode etnisk strass pannkedja håraccessoar? Vad sägs om en Salad Order Figure Elegant Skirt, xs?
Dessa samlade undersökningar till produktnamn kommer från Shein och Temu, där sådana är regeln. Digitala annonser för kinesiska e-handelsföretag med konstiga saker som kallas konstiga saker har blivit ett stående skämt på sociala medier. Bakgrunden till detta mystifierande utbud av produkter är att samma sökordsoptimerande slumpgenerator som bestämmer vad produkterna ska heta också avgör vilka saker som ska tillverkas. Om tillräckligt många googlar vissa ord eller fraser går en beställning ut till fabrikerna för att snabbt ta fram varan i fråga.
När du inte trodde att det kan bli värre ras mot botten och outsourcingens era – där textilfabriker i Bangladesh kollapsar, där arbetare syr in SOS-bokstäver i Zara-kläder och där H&M tills nyligen verkade i militärdiktatur Myanmar trots rapporter om barnarbete – dök skådespelarna Shein och Temu upp på marknaden och tänjde på gränserna av obscenitet ännu längre. DN har i en serie artiklar granskat de kinesiska köpplattformarna och villkoren för fabriksarbetarna som gör att kläder och prylar kan säljas till oetiskt låga priser.
Att som privatperson importera varor från länder utanför EU har också den intressanta bieffekten att hemförsäkringen inte täcker skadan om produkten brinner t.ex.
Både Shein och Temu har en affärsmodell som brukar kallas precis i tid, och vilket innebär att lagerhållningen har rationaliserats bort. Små testbeställningar görs av de, i Sheins fall, upp till 10 000 nya varor som lanseras dagligen på hemsidan. Om produkten säljer bra höjs beställningen, annars stryps den. Temus setup ser lite annorlunda ut – precis som Amazon fungerar den istället som en marknadsplats för många olika säljare. Gemensamt för de båda företagen är dock att som kund är varorna direktimporterade från Kina, vilket gör att de sällan uppfyller EU:s krav.
När Kemikalieinspektionen undersökt varor från de två företagen visade sig ha förhöjda halter av ftalater och bly, och vid en granskning av sydkoreanska myndigheter fann man halter av hormonstörande ftalater som var 200 gånger den tillåtna gränsen och dubbelt så höga halter av det cancerframkallande ämnet formaldehyd. Att som privatperson importera varor från länder utanför EU har också den intressanta bieffekten att hemförsäkringen inte täcker skadan om produkten brinner till exempel, vilket de gärna gör.
I november rapporterade Kvällstidningen om Eric, 53, som köpte en halsduk med inbyggd värme på Temu. Den fattade eld första gången han använde den. “Du får vad du betalar för, men du vill inte att produkten ska brinna upp”, konstaterade Eric lakoniskt. Halsduken kostade 143 kronor. Som bekräftats i DN:s rapport är det enda sättet för leverantörerna att komma runt ekonomiskt på beställningar från Shein och Temu att jobba så snabbt som möjligt och hålla tummarna för kvalitet så långt det är möjligt.
Branschorganisationen Svensk Handel säger till DN att företag som följer svenska och europeiska regler riskerar att snedvrida konkurrensen. Andelen av e-handelsomsättningen som går till utländska aktörer har också ökat från åtta till tolv procent det senaste året och bara under 2024 har importen av lågvärdiga varor från Kina fyrdubblats. Organisationens innovationschef Per Ljungberg säger i ett pressmeddelande att det är viktigt att plattformsbutikerna följer samma regler som svenska företag “för att skapa en rättvis och hållbar marknad”. Men bortsett från de redan nämnda problemen med de aktuella plattformarna är det ganska märkligt att man som konsument blir ombedd att känna någon form av lojalitet med stora företag bara för att de råkar vara baserade i Sverige eller i EU.
Sheins fasa total frånvaro av skrupler ska inte behöva betyda kärlek till H&M, Ikea, Clas Ohlson, spanska Zara eller tyska Zalando. De står inte i opposition till varandra, utan är bara olika långt ifrån ytterligheterna på samma skala. De kinesiska uppstickarna är inga avvikelser utan en naturlig följd av en djupt dysfunktionell och ovärdig global industri som svenska och europeiska kläd- och pryljättar i hög grad varit med och skapat.
I del två av DN:s reportageserie säger en anställd på ett paketombud i Husby att de nästan bara tar emot paket från Temu och Shein: “Det är inte så konstigt. Folk har inga pengar och letar efter billiga saker”. Mellan 2021 och 2023 , andelen svenskar som lever i fattigdom ökade med två procent enligt Statistiska centralbyrån, och Röda Korset rapporterar om en fyrdubbling av hjälpinsatser till utsatta människor sedan 2020. Det är det a förklaring till svenska folkets kärlek till lågpristang. Men inte den enda.
Det liknar den bedövande effekten av porrberoende, att vrida upp något njutbart och lustfyllt till max så att det förvandlas till domningar
2014 visade en studie vid University of Michigan att shopping kan ge en känsla av kontroll och lindra depression. En tendens att Shein och Temu, om de inte skapats, så åtminstone ökat, är just konsumtion som självmedicinering. I Shein drar användare på Tiktok visar upp sina enorma leveranser från maniska virtuella shoppingrunda där hundratals polyesterplagg klickades hem för en spottstyver.
Det med egen kraft att tillfredsställa ett behov, även om det är ett konstruerat, ger upplevelsen av att ha makt över sitt liv. Men Shein-haul-tjejerna är fullt medvetna om att de köper mycket skräp som de kommer att använda högst en gång och sedan slänger i soporna. Det liknar den bedövande effekten av porrberoende, att vrida upp något njutbart och lustfyllt till max så att det blir tråkigt.
Den franske filosofen Roland Barthes har skrivit om drömmen att föra in lite av charmen, “om inte värderingarna”, från den borgerliga konsten att leva in i en socialistisk utopi. “Kanske skulle det vara möjligt att finna njutning i den borgerliga (deformerade) kulturen, i form av ett slags exotism?”, lyder hans blygsamma förhoppning. Som en övertygad motståndare till konsumtionssamhället och shopaholic, detta är en tanke som tilltalar mig starkt. Speciellt kring jul, när NK:s fönsterskyltar återuppstår som ett monument över denna högsta form av deformerad borgerlig kultur, undrar jag också om det är möjligt att bevara den ljuva känslan av ett lyckat köp och ta den med sig in i en bättre värld som värdesätter andra, viktigare, saker högre.
I en sentimental ledare i New York Magazines online shoppingguide The Strategist sörjer tidningens redaktörer hur julakten har gått från att vara en kontaktsport till något avpersonifierat. För även om brinnande, giftiga lågprisprodukter är sparsamhetssamhället som visar sitt fula ansikte, så är det på något sätt som gör shopping ännu mer omoraliskt att det inte ens är charmigt längre, bara kallsvettigt ångestfyllt och äckligt fult.
Hänsynslösa beställningar av “Pärlhalsband i vintage gotisk stil med bloddroppe tofshänge – Justerbart för nyckelbenssmycken” och hålögd köande till närmaste postkontor får en att romantisera en tid då julleveransen handlade om att proppa i slask och snö klockan 4: 16.00 den 23 december och svära att även ens medmänniskor valde just detta ögonblick för att inse att de hade inte heller köpt en enda julklapp.
Läs mer text av Saga Cavallin
