Samhällsbyggarna måste få en renässans – hufvudstadsbladet

Det är inte i nuets lockelse som vi hittar vägen till ett bra samhälle. Inte heller extrempopulistens lättköpta budskap, som ofta bygger på minsta motståndets lag, leder till något lyckligt rike. Snarare står de stora brutna löftena och besvikelserna för dörren. Tyvärr banar dagens medieklimat väg för detta genom att kommentera och fokusera på enskilda händelser och frågor, beroende på dagsform, tills de kan lämnas där som en tvinnad disktrasa. Situationen på de så kallade sociala medierna med dess hat och drifter kan beskrivas som fruktansvärd.

Det är när de kortsiktiga strategerna, olika media och pengarika intressen ska styra agendan i ett nästan evigt pingisspel som folk tröttnar på. Du rusar lite och frågan blir: Vem bryr sig? Ett slitet debattklimat stimulerar ofta människors mer primitiva drivkrafter. Saker och ting blir svartvita. Ofta rasistiskt. Lösningarna riskerar att förenklas, vilket i sin tur gör att de går sönder inför verkligheten. Extremism finns där och växer.

Idag ser vi en samhälle som i delar har slitits sönder och förvärrats av så kallade liberala reformer. I praktiken har det försämrat stabiliteten i samhällets grundläggande strukturer, skapat ojämlikhet och otrygghet. En svagare stat och kommuner och regioner som i åratal brottats med ekonomiska svårigheter har naturligtvis problem med att värna kvaliteten i både skola och omsorg. Då försvinner kopplingen mellan de politiska budskapen och verkligheten.

Vi ser hur livsmedelspriserna har ökat med 25 procent på ett par år, arbetslösheten är rekordhög, elpriserna har gått upp, hyrorna ökar, tågen är ständigt försenade, arbetsförmedlingen är i princip trasig efter så kallade liberala reformer, skolbetyg bygger på att förskolegruppernas fusk till viss del inte är att lita på, pensionerna har en nivå som skapat ilska och besvikelse och kriminalitet tär på både näringsliv och offentlig förvaltning. Det nyliberala marknadssamhället där vinstintresset och en fiktiv valfrihet råder har definitivt misslyckats. Likaså har människors levnadsvillkor försämrats på ett sådant sätt att finansministerns uttalanden om att allt nu är bättre känns som riktiga luftbubblor.

Det finns en djup längtan i Sverige efter något annat som faktiskt kan fungera i vardagen. Det här tror jag handlar om säkerhet och stabilitet. Komplicerade system för upphandlingar, privatiseringar och principer för målstyrning, som har fått politikerna att tappa makt och ansvar många gånger, har skapat en härva som gör att byråkratin lever ett eget liv. Ibland blir det till och med svårt att fixa de mest uppenbara och absurda saker som gör människor upprörda i vardagen.

Ett fungerande samhälle måste bygga på regelverk, sådant som balanserar marknadskrafterna, sätter röda linjer för vad som är rimligt, är berett att ta tillbaka privatiseringar inom bland annat skola, sjukvård, telekommunikation och grundläggande infrastruktur. Att inte kunna kräva att ett kollektivavtal ska gälla i en kommunal upphandling, utan det ska snarare vara formulerat i termer av kollektivavtalsliknande förhållanden, visar hur konstigt allt har blivit.

av Socialdemokraterna nästa stora projekt måste vara att skapa ett fungerande och starkt samhälle. Om värdighet och trygghet för gemene man kan skapas måste modet att göra sig av med marknadssamhället finnas. Det är inte så att allt var bättre förr, men skyddsnäten i samhället var onekligen tightare. Människor på rutschkanan kunde fångas tidigare. Staten, kommunerna och landstingen var starkare. Rika och rika människor var också tvungna att göra bättre ifrån sig genom ett skattesystem som var rättvisare. Min uppfattning är att hela den liberala högervågen allvarligt skadat det svenska samhället.

Idag byggs inte ett samhälle som ska ge alla trygghet och värdighet. Det som genomförs vidgar klyftorna och cementerar problemen. I allt för hög grad har vi att göra med individer som spindoktorer och chefer med olika ekonomiska intressen. Bakom de fina orden brukar det finnas nya vinstintressen och knep. Det senaste exemplet är att biltestet ska vara slutsålt och där effekten blir högre pris och sämre kvalitet. Det privata vinstintresset är det enda intressanta, inte samhällsnyttan för den vanliga svensken.

Vi måste släppa oss från de krafter som ständigt suddar ut möjligheterna för ett framtida solidariskt samhällsbygge. Socialdemokraternas viktigaste uppgift är nu att presentera ett alternativ till detta, det vill säga riktningen för ett framtida starkt och fungerande samhälle. Samhällsbyggarna måste få en renässans. Det är arbetarrörelsens förbannade plikt!

Peter Hultqvist (S) är riksdagsledamot, tidigare försvarsminister och krönikör för hufvudstadsbladet