Varje parti har sina trauman. För Sverigedemokraterna är året då ungdomsförbundet kastades ut särskilt svårt. Ledarna för SDU, William Hahne och Gustav Kasselstrand, hade länge bråkat med moderpartiet när de uteslöts 2015 tillsammans med andra ledande SDU-medlemmar.
Problemet, som ledande sverigedemokrater beskriver det idag, var ett ungdomsförbund så radikalt att de i grunden ville se en annan samhällsordning. Ur askan bildades det högernationalistiska partiet Alternativ för Sverige.
Sedan dess har SD:s partiledning inte bildat något nytt ungdomsförbund. Istället finns nätverket Ungsvenskarna som är direkt underställt partiledningen och fungerar som ett lojalt partiorgan. Men i snart tio år har en frustration bland medlemmarna funnits under ytan och den interna debatten i partiet har aldrig lagt sig.
Efter en smittad praktikant diskussion under hösten har partistyrelsen och verkställande utskottet nu beslutat att Ungsvenskarna inte ska kunna bli en fristående förening förrän 2027, enligt uppgifter till DN.
– Det finns en radikalisering bland Ungsvenskarna i tonfall och beteende som för tankarna tillbaka till SDU, och så kan vi inte ha det när vi vill gå in i regeringen, säger en SD-källa.
Partisekreterare Mattias Bäckström Johansson tonar ner konflikten och beskriver beslutet som taget på samma sätt som när partiet bildar ett nytt kommunalförbund eller distrikt. En interimsstyrelse ska öva under en verksamhetsperiod och om den visar att den klarar av det ska den även 2027 kunna stå på egna ben.
– Det finns risker med allt. Men den stora skillnaden är att medlemskap i SD kommer att krävas i framtiden. I SDU var många medlemmar bara i ungdomsförbundet, säger Bäckström Johansson.
Men enligt DN:s källor är beslutet kontroversiellt och har upprört många i partiet. Varje år går det bort cirka två miljoner kronor som Ungsvenskarna skulle ha rätt till om de var en egen förening.
– I distriktsordförandegruppen var frustrationen stor över att ett fåtal i partistyrelsen trollade fram korten, säger en SD-källa med god insyn.
Ungsvenskarnas nya landslag talesperson Denice Westerberg säger att hon tar nyheten om de uppskjutna planerna med ro.
– Vi gör redan stora organisatoriska förändringar, så att alla medlemmar och distrikt är förberedda när det händer. Men nu vill jag fokusera på att vinna valet 2026, säger hon.
Hur radikala SD kan se ut – utan att tappa chansen att sitta i regering – är frågan som splittrat partiet under hösten. Nu ligger det också till grund för beslutet att hålla ungdomsföreningen i koppel fram till 2027.
– Målet är att bli självständig. Men jag tycker inte att vi ska anpassa vår kommunikation efter att andra partier sagt om vi är regeringsdugliga eller inte, säger Denice Westerberg.
Mattias Bäckström Johansson säger sig förstå att många i Ungsvenskarna är frustrerade.
– När man ser våra framgångar i skolvalet ser man en våg att bygga på för att få en stark ungdomsrörelse i partiet. Det är klart att det är svårare om man bara har kontaktpersoner i stadsdelarna och ingen traditionell organisation, säger han.
Läs mer:
Den interna maktkampen: Hur radikala kan SD vara?
Stress i SD: “Saker dröjer – det har känts som att de skjuter upp”
Varje parti har sina trauman. För Sverigedemokraterna är året då ungdomsförbundet kastades ut särskilt svårt. Ledarna för SDU, William Hahne och Gustav Kasselstrand, hade länge bråkat med moderpartiet när de uteslöts 2015 tillsammans med andra ledande SDU-medlemmar.
Problemet, som ledande sverigedemokrater beskriver det idag, var ett ungdomsförbund så radikalt att de i grunden ville se en annan samhällsordning. Ur askan bildades det högernationalistiska partiet Alternativ för Sverige.
Sedan dess har SD:s partiledning inte bildat något nytt ungdomsförbund. Istället finns nätverket Ungsvenskarna som är direkt underställt partiledningen och fungerar som ett lojalt partiorgan. Men i snart tio år har en frustration bland medlemmarna funnits under ytan och den interna debatten i partiet har aldrig lagt sig.
Efter en smittad praktikant diskussion under hösten har partistyrelsen och verkställande utskottet nu beslutat att Ungsvenskarna inte ska kunna bli en fristående förening förrän 2027, enligt uppgifter till DN.
– Det finns en radikalisering bland Ungsvenskarna i tonfall och beteende som för tankarna tillbaka till SDU, och så kan vi inte ha det när vi vill gå in i regeringen, säger en SD-källa.
Partisekreterare Mattias Bäckström Johansson tonar ner konflikten och beskriver beslutet som taget på samma sätt som när partiet bildar ett nytt kommunalförbund eller distrikt. En interimsstyrelse ska öva under en verksamhetsperiod och om den visar att den klarar av det ska den även 2027 kunna stå på egna ben.
– Det finns risker med allt. Men den stora skillnaden är att medlemskap i SD kommer att krävas i framtiden. I SDU var många medlemmar bara i ungdomsförbundet, säger Bäckström Johansson.
Men enligt DN:s källor är beslutet kontroversiellt och har upprört många i partiet. Varje år går det bort cirka två miljoner kronor som Ungsvenskarna skulle ha rätt till om de var en egen förening.
– I distriktsordförandegruppen var frustrationen stor över att ett fåtal i partistyrelsen trollade fram korten, säger en SD-källa med god insyn.
Ungsvenskarnas nya landslag talesperson Denice Westerberg säger att hon tar nyheten om de uppskjutna planerna med ro.
– Vi gör redan stora organisatoriska förändringar, så att alla medlemmar och distrikt är förberedda när det händer. Men nu vill jag fokusera på att vinna valet 2026, säger hon.
Hur radikala SD kan se ut – utan att tappa chansen att sitta i regering – är frågan som splittrat partiet under hösten. Nu ligger det också till grund för beslutet att hålla ungdomsföreningen i koppel fram till 2027.
– Målet är att bli självständig. Men jag tycker inte att vi ska anpassa vår kommunikation efter att andra partier sagt om vi är regeringsdugliga eller inte, säger Denice Westerberg.
Mattias Bäckström Johansson säger sig förstå att många i Ungsvenskarna är frustrerade.
– När man ser våra framgångar i skolvalet ser man en våg att bygga på för att få en stark ungdomsrörelse i partiet. Det är klart att det är svårare om man bara har kontaktpersoner i stadsdelarna och ingen traditionell organisation, säger han.
Läs mer:
Den interna maktkampen: Hur radikala kan SD vara?
Stress i SD: “Saker dröjer – det har känts som att de skjuter upp”
