Läs om Micaela som inte blev tagen på allvar när hon fick ett stort blödande magsår (NA 26 oktober). “Alla” antog att det var ångest och psyket som orsakade smärta, kräkningar, trötthet och svårigheter att gå. Mycket verkar ha gått fel i de vårdkontakter hon haft och det är en skandal att en läkare tvingas konstatera “att det är ett återkommande problem att patienter med psykiska problem och diagnoser inte tas på allvar på grund av sin diagnos. Vi har att kämpa extra för att våra patienter ska få den vård de behöver från somatik (kroppshälsovård).”
Jag slog i väggen för 20 år sedan och hade då kontakt med ett öppet sinne och tog antidepressiva. Det står fortfarande i min journal att jag har psykiska problem och detta har flera gånger, i nutid, påverkat den vård och smärtlindring jag har behövt vid akut sjukdom. Likaså känner jag igen detta med att vissa avdelningar vägrar tro på en och vägrar ta emot en: “patienten får inte söka hit om inte en annan läkare har godkänt remissen!”
Något jag fick hjälp för för 20 år sedan påverkar alltså den vård jag får idag. Jag har också en släkting som har haft psykiska problem och har svårt att få hjälp med sitt fysiska hjärtproblem.
Jag kan förstå att i vårdköernas Sverige är det frestande att minska mångas symtom för att därigenom korta vårdköerna. Eftersom mer än 10 procent av Sveriges befolkning idag äter antidepressiva läkemedel kan trycket i sjukvården sjunka rejält om tillräckligt många inom den fysiska vården struntar i de med en psykisk diagnos.
Svårt att få sjukvård
