Klimatförändringarna kräver enorma investeringar i grön infrastruktur, fossilfri industri och ny teknik. Samtidigt kollapsar Europas tillväxttakt jämfört med både USA och Kina. De framgångsrika elbilarna är kinesiska och amerikanska. Sällsynta jordartsmetaller i våra telefoner – som finns i Sverige – kommer från Kina. AI-utveckling sker på andra håll.
I mer än ett decennium har den stora gjort det problemet har varit uppenbart: de svenska tillståndsprocesserna fungerar inte. Senast konstaterade Produktivitetskommissionen att reformerade tillståndsprocesser är avgörande både för klimatarbetet och för att stärka svensk ekonomi.
Sverige har några av de högsta miljökraven i världen och det ska vi vara stolta över. Rätt utformade skyddar de våra gemensamma resurser och stärker svensk konkurrenskraft. Men det ser inte ut så idag.
Stora klimatprojekt står stilla – fastnat i en djungel av långsamma, ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocesser. Vår modell har blivit en parodi på sig själv: Kafka-liknande processer där olika statliga organ vädjar till varandra med oklara regler och hundratals miljoner i kostnader. Relativt sett drabbas småföretagen minst lika hårt.
I en ny rapport från Timbro har vi gått igenom sju misslyckade tillståndsprocesser som allvarligt skadat Sverige. När Cementas tillståndsansökan plötsligt fick avslag och 400 000 jobb hotades inom byggsektorn. LKAB lade sex år och 100 miljoner kronor på en ansökan som avslogs på grund av en teknikalitet. Vindkraftsprojektet stannade sent av kommunalt veto – efter att ha godkänts tre gånger.
Situationen är extremt allvarlig för svenskt välstånd. Processerna har blivit utdragna, disparata och ibland rent av motsägelsefulla. Felen är inbyggda i den nuvarande strukturen och för att komma till rätta med problemen behöver systemet reformeras i grunden. I början av nästa år sker den stora miljötillståndsutredningen – det blir regeringens enda chans att på allvar ta itu med situationen. Följande fem reformer bör vara en del av omdesignen för att skapa förutsägbara och effektiva processer:
1. Lägg ner miljödomstolarna
Oförutsägbarheten kommer inte minst till uttryck när mål prövas i mark- och miljödomstolarna och miljöprövningsdelegationerna. Ersätt dem och länsförvaltningarnas miljöprövningsdelegationer med en ny central miljöprövningsmyndighet som har lämpliga resurser, har rätt kompetens och inställning att tillstånd ska ges. Fokus måste ligga på om miljöpåverkan är acceptabel utifrån vetenskap och rimliga antaganden – inte på överdriven formalitet.
2. Inför tidsgränser och tyst samtycke
EU har redan infört maxgränser för vissa projekt – Sverige bör följa efter och utvidga det till alla verksamheter. Om gränserna överskrids ska “tyst samtycke” ges med ett automatiskt godkännande.
3. För kostnader för besvär
Idag är det gratis att vara juridisk expert. En rimlig avgift skulle minska missbruket av systemet och påskynda processerna.
4. Prioritera samhällsviktiga resurser framför rigid naturskydd
Naturskyddet bör inte blockera utvinning av samhällsviktiga metaller och mineraler utan noggrann konsekvensanalys. Resurser i berggrunden kan inte flyttas medan gränserna för naturskyddsområdena ofta kan vara mer flexibla. Därför måste huvudregeln vara samexistens mellan skyddet av värdefull natur och möjligheten att utvinna kritiska resurser för samhällets framtid.
5. Gör om Sveriges implementering av EU-regler
Det finns ingen anledning för Sverige att vara hårdare än EU:s minimikrav, särskilt inte när det skadar klimatet och tillväxten. Ett mycket tydligt exempel gäller vattenkvaliteten, där vi rankade långt över andra länder och som ett resultat stängde en av våra viktigaste gruvor.
Vi befinner oss i en global kapplöpning om investeringar i framtidens teknik och industri. Låt oss inte förlora på grund av vår egen byråkrati. Om inget görs av dagens borgerliga regering riskerar möjlighetsfönstret att stängas efter valet 2026. För varje dag som går utan förändring tappar Sverige jobb, tillväxt och trovärdighet i klimatarbetet.
Hanna Stenegren, ansvarig för miljö-, klimat- och energifrågor för Timbro och Timbro miljöinstitut