I storstäderna, med tät trafik, stora transportbehov och starkt begränsade parkeringsplatser, blir det extra tydligt att vi måste ändra vårt beteende för att skapa en hållbar miljö. Mängden bilar i storstäderna har ökat rejält, i Stockholm har antalet registrerade bilar ökat med över 20 % de senaste tio åren, vilket skapat en rad utmaningar för både bilägare, medborgare och stadsplanerare. Situationen gör att vi helt måste tänka om hur vi rör oss.
Det är vi övertygade om bilpooler är en viktig del för att minska både klimatpåverkan och trängsel. Genom att dela tjänster kan vi minska antalet fordon i storstäderna och därmed också behovet av parkeringsplatser. Delad mobilitet inom transportområdet lyfts också fram som en konkret åtgärd i FN:s klimatpanel, IPCC:s rapport för att minska utsläppen av växthusgaser. En samåkningsbil ersätter någonstans mellan 7-10 privatägda bilar.
Därför är det glädjande det allt fler privatpersoner och även företag har börjat inse fördelarna med att använda mobilitetstjänster vid behov istället för att äga sin egen bil. Hela bilpoolbranschen har sett en stadig ökning de senaste åren med skarpa toppar under sommarmånaderna.
Trots detta meddelade Volvo on Demand nyligen att de tvingas avveckla sin verksamhet i början av nästa år. Skälen som angetts är bland annat en utmanande makroekonomisk miljö, ränteläget och kostnader för parkering. För branschen och samhället i stort är detta mycket tråkiga nyheter. För att människor ska våga byta till nya transportlösningar är det avgörande att alla kan känna sig trygga i att veta att det finns alternativ till den privatägda bilen som kommer att finnas kvar över tiden. Ju mer seriösa aktörer på marknaden, desto bättre för kunden.
Meddelandet om stängning från Sveriges största samåkningstjänst ska vara en väckarklocka för politiker och stadsplanerare som är de som skapar förutsättningar för invånarna att vilja börja nya beteenden. Men också vilka premisser som ges till branschens leverantörer för att vi ska våga investera och kunna erbjuda långsiktiga och hållbara lösningar. Det handlar om allt från incitament till infrastruktur.
Kommuner spelar en avgörande roll i denna övergång. För att skapa beteendeförändringar måste vi både höja gemene mans kunskap om samåkning och rörlighet. Genom tydlig och lättillgänglig information om hur samåkning fungerar, lyft fram fördelarna och framför allt tydligt informera om var dessa tjänster finns. Vi uppfattar ofta att vi mobilitetsföretag får hyra parkeringsplatser i mörker och ibland till och med inte alls, det är också ofta svårt att ta sig igenom tydlig skyltning. Om användarna inte ser och hittar tjänsten, hur får vi dem att välja bilpool?
Varför inte göra som i våra grannländer, Norge och Danmark, där man valt att samarbeta med branschens aktörer, och gemensamt bestämma var de olika stand up-platserna ska ligga och hur de ska fördelas mellan operatörerna.
Stadsplanerare måste prioritera att skapa dedikerade parkeringsplatser för bilpooler, gärna nära kollektivtrafikknutpunkter och i bostadsområden. Genom att samla kunskap tillsammans och göra samåkning tillgängliga och synliga kan vi påskynda fler människor att välja och se fördelarna med delade transportlösningar.
En annan viktig parameter för för att uppnå en fungerande bilpoolslösning är de krav som kommunerna ställer i den så kallade mobilitetsplanen i bygglovet. Framför allt är det viktigt att kommunen följer upp och ställer krav på användningen av färdtjänst istället för att som i många fall idag fokusera på antalet bilar. Risken om kravet i avtalet endast omfattar “tillgång till bilpool” är att det bara står en bil där som de boende varken använder eller känner till.
Utgångspunkten att att kunna erbjuda en komplett mobilitetstjänst är en så kallad öppen bilpoolslösning, vilket innebär att du som boende har möjlighet att hämta och använda bilar även utanför ditt bostadsområde. Runt varje fordon finns också en stor operativ verksamhet som ska fungera med personal som kan ta hand om bilarna i form av tvätt, service och underhåll. Så för att bilpoolen ska kunna möta de boendes behov och verkligen användas krävs ett seriöst och välfungerande mobilitetslösningspaket som har kraften att överleva i många år.
Om vi vill åstadkomma en förändring måste vi gå ihop och arbeta tillsammans för samma mål. Om vi tillsammans – kommun, stadsplanerare och byggaktörer – lyfter kunskap genom att informera, synliggöra och skapa de bästa förutsättningarna för samåkning så kommer vi att lyckas.
Olof Holmgren, Sverigechef, KINTO Mobility
I storstäderna, med tät trafik, stora transportbehov och starkt begränsade parkeringsplatser, blir det extra tydligt att vi måste ändra vårt beteende för att skapa en hållbar miljö. Mängden bilar i storstäderna har ökat rejält, i Stockholm har antalet registrerade bilar ökat med över 20 % de senaste tio åren, vilket skapat en rad utmaningar för både bilägare, medborgare och stadsplanerare. Situationen gör att vi helt måste tänka om hur vi rör oss.
Det är vi övertygade om bilpooler är en viktig del för att minska både klimatpåverkan och trängsel. Genom att dela tjänster kan vi minska antalet fordon i storstäderna och därmed också behovet av parkeringsplatser. Delad mobilitet inom transportområdet lyfts också fram som en konkret åtgärd i FN:s klimatpanel, IPCC:s rapport för att minska utsläppen av växthusgaser. En samåkningsbil ersätter någonstans mellan 7-10 privatägda bilar.
Därför är det glädjande det allt fler privatpersoner och även företag har börjat inse fördelarna med att använda mobilitetstjänster vid behov istället för att äga sin egen bil. Hela bilpoolbranschen har sett en stadig ökning de senaste åren med skarpa toppar under sommarmånaderna.
Trots detta meddelade Volvo on Demand nyligen att de tvingas avveckla sin verksamhet i början av nästa år. Skälen som angetts är bland annat en utmanande makroekonomisk miljö, ränteläget och kostnader för parkering. För branschen och samhället i stort är detta mycket tråkiga nyheter. För att människor ska våga byta till nya transportlösningar är det avgörande att alla kan känna sig trygga i att veta att det finns alternativ till den privatägda bilen som kommer att finnas kvar över tiden. Ju mer seriösa aktörer på marknaden, desto bättre för kunden.
Meddelandet om stängning från Sveriges största samåkningstjänst ska vara en väckarklocka för politiker och stadsplanerare som är de som skapar förutsättningar för invånarna att vilja börja nya beteenden. Men också vilka premisser som ges till branschens leverantörer för att vi ska våga investera och kunna erbjuda långsiktiga och hållbara lösningar. Det handlar om allt från incitament till infrastruktur.
Kommuner spelar en avgörande roll i denna övergång. För att skapa beteendeförändringar måste vi både höja gemene mans kunskap om samåkning och rörlighet. Genom tydlig och lättillgänglig information om hur samåkning fungerar, lyft fram fördelarna och framför allt tydligt informera om var dessa tjänster finns. Vi uppfattar ofta att vi mobilitetsföretag får hyra parkeringsplatser i mörker och ibland till och med inte alls, det är också ofta svårt att ta sig igenom tydlig skyltning. Om användarna inte ser och hittar tjänsten, hur får vi dem att välja bilpool?
Varför inte göra som i våra grannländer, Norge och Danmark, där man valt att samarbeta med branschens aktörer, och gemensamt bestämma var de olika stand up-platserna ska ligga och hur de ska fördelas mellan operatörerna.
Stadsplanerare måste prioritera att skapa dedikerade parkeringsplatser för bilpooler, gärna nära kollektivtrafikknutpunkter och i bostadsområden. Genom att samla kunskap tillsammans och göra samåkning tillgängliga och synliga kan vi påskynda fler människor att välja och se fördelarna med delade transportlösningar.
En annan viktig parameter för för att uppnå en fungerande bilpoolslösning är de krav som kommunerna ställer i den så kallade mobilitetsplanen i bygglovet. Framför allt är det viktigt att kommunen följer upp och ställer krav på användningen av färdtjänst istället för att som i många fall idag fokusera på antalet bilar. Risken om kravet i avtalet endast omfattar “tillgång till bilpool” är att det bara står en bil där som de boende varken använder eller känner till.
Utgångspunkten att att kunna erbjuda en komplett mobilitetstjänst är en så kallad öppen bilpoolslösning, vilket innebär att du som boende har möjlighet att hämta och använda bilar även utanför ditt bostadsområde. Runt varje fordon finns också en stor operativ verksamhet som ska fungera med personal som kan ta hand om bilarna i form av tvätt, service och underhåll. Så för att bilpoolen ska kunna möta de boendes behov och verkligen användas krävs ett seriöst och välfungerande mobilitetslösningspaket som har kraften att överleva i många år.
Om vi vill åstadkomma en förändring måste vi gå ihop och arbeta tillsammans för samma mål. Om vi tillsammans – kommun, stadsplanerare och byggaktörer – lyfter kunskap genom att informera, synliggöra och skapa de bästa förutsättningarna för samåkning så kommer vi att lyckas.
Olof Holmgren, Sverigechef, KINTO Mobility
