Riksdag och regering förbjöd i början av 1970-talet, alltså för mer än 50 år sedan, en utbyggnad av vattenkraften i Västerdalälven. Sedan 1987 är rättsskyddet totalt i den övre delen av ån uppströms Hummelforsen och nedströms Skifsforsen, vilket innebär att det är förbjudet att bygga nya kraftverk oavsett storlek även i åns källa och bifloder. Sedan 1987 har det inte getts tillstånd någonstans i Sverige att bygga nya kraftverk i lagskyddade åar.
Den lilla kraftstationen vid Ejforsen i Fuluälvens källflöde byggdes 1917 och drevs under hela sin livstid utan lagligt tillstånd tills den lades ner 1978 och senare revs.”
Den lilla kraftstationen vid Ejforsen i Fuluälvens källflöde byggdes 1917 och drevs under hela sin livstid utan lagligt tillstånd tills den lades ner 1978 och senare revs. Trots rättsskydd och att turistkommunen Malung-Sälen tidigt i kommunöversikter och senare i sin översiktsplan (1990 och 2009) motsatte sig all ytterligare vattenkraftsutbyggnad i älven har nu Transtrands Besparingskog fått sitt tillstånd gällande Ejforsen. Enligt länsstyrelsen skulle den nya kraftstationen bara bidra med 3 promille av Dalälvens totala elproduktion på ca. 4,5 TWh, alltså 3 tusendelar!
Det kan noteras att Fiskenämnden i Kopparbergs län i sitt remissyttrande över översiktsplanen 1990 bland annat anfört att en upprustning skulle få till följd att fiskvandring förhindrades, vilket skulle medföra att fisk i hela Fuluälven skadas och övre Västerdal. Även floden påverkas. Kommunen konstaterar i sammanhanget att en upprustning av Ejforsen kraftstation inte kan tillåtas ske! Malung-Sälens kommun har alltid i sina utlåtanden angående den fysiska riksplaneringen (FRP) t ex SOU 1974:22 och i rättegången om Ejforsen från 2000-talet stått bakom skyddet av Västerdaläven och dess källflöden.
Riksdagen beslutade enhälligt 2018 att slopa 4 kap. i miljöbalken. 6 § tredje stycket om “oväsentlig miljöpåverkan”, som fick ett helt annat innehåll. Den stränga lagstiftningen enligt MB 2 kap. 4. 6 § om förbud gäller från 1 januari 2019. Transstrands Besparingskog ansökte till miljödomstolen vid Nacka tingsrätt före 2019, medveten om att det var sista chansen efter att tidigare ansökningar till miljödomstolarna avslagits. Förutsättningarna blev ekonomiskt sämre för projektet Ejforsen eftersom Transstrands Besparing tidigare skulle få 60 % bidrag från elcertifikat, vilket avskaffades i slutet av 2021.
Beslutet i mål M 6733-19 vid Nacka tingsrätt kom då förre miljöminister Per Bolund (mp), till skillnad från vad Lena Sommestad (S) beslutade, hade både rätt och makt att bestämma framtiden för Ejforsen men som istället för att skydda Fuluälven och Ejforsen skickade tillbaka målet utan åtgärd till Nacka tingsrätt.
Hade riksdagen biföll en utskottsmotion från Mattias Bäckström (SD) m.fl. på grund av prop. 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft gällande retroaktiv lagstiftning hade Ejforsen inte byggts ut. Punkt 2 löd: “Dessa bestämmelser gäller även för handläggning och prövning av ärenden och ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
Rättssäkerhet: Samtliga berörda statliga myndigheter ansåg i sina yttranden inför den slutliga rättegången vid Nacka tingsrätts miljödomstol att ansökan från Transtrands Besparing avseende Ejforsen skulle avslås eller avslås. Kammarkollegiet representerades vid huvudförhandlingen av advokaten Eva Åkerlund. Efter huvudförhandlingen ansåg hon saken så klar att ansökan skulle avslås av Miljödomstolen. Om det inte skedde kunde lagboken läggas undan!
För Kommittén Rädda Västerdalälven
Inga Larsson, ordförande
Astor Eriksson, kontaktperson
