För två år sedan kostade en bitcoin 16 000 dollar. Idag kostar det nästan 100 000. En ökning med över 500 procent. Samtidigt talar den tillträdande amerikanska administrationen om att ge bitcoin en viktig roll i den ekonomiska politiken. Kryptoentusiaster ser detta som ett stort steg framåt för ny teknik och en modern syn på finansmarknaderna. För min del är jag livrädd.
Bitcoin är den äldsta och största kryptovalutan. “Crypto” innebär att det skapas genom en krypterad algoritm i en så kallad blockkedja, utan regulator eller någon central administratör. Bitcoin ses av många förespråkare som ett demokratiskt alternativ till centralbankspengar. Algoritmen har också ett tak, vilket begränsar antalet bitcoins; detta bör minska risken för inflation.
Det är lätt att bli fascinerad av en helt ny decentraliserad valuta, inflationsskyddad, skapad av smarta tekniknördar. Men en ekonom som undertecknad ser tydliga risker. Hittills har Bitcoin visat sig vara värdelös som valuta. Att använda det för att betala är dyrt, långsamt och extremt energikrävande (eftersom servrarna drar mycket el). Bitcoin är i praktiken ingen valuta utan ett investeringsobjekt – något man köper i hopp om att värdet ska stiga.
Andra placeringar har normalt något underliggande värde. En vanlig valuta backas upp av centralbankens uppgift att skydda det monetära värdet. En akties pris beror på företagets lönsamhet och framtidsutsikter. Priset på en obligation beror på låntagarens kreditvärdighet och räntan. En bitcoin är inget av dessa. Det är bara en bit krypterad datakod. Dess “värde” är att ett antal personer tror att andra vill använda koden – även om det är oklart för vad – och därför är villiga att betala för den.
Eftersom en bitcoin är en privat “valuta”, utan skydd från någon central myndighet är den också sårbar. Den som har kronor i en svensk bank är åtminstone delvis skyddad av en insättningsgaranti. Men om du glömmer eller tappar bort din krypteringsnyckel eller dator förlorar du också dina bitcoins. Bitcoin-priset har därför visat en enorm volatilitet. Priset fluktuerar betydligt mer än börsindex, obligationer, räntor eller vanliga valutor. Handel med bitcoin liknar mer spel än traditionellt sparande och investering.
Centralbanker och finansinspektioner har också betraktat bitcoin och andra kryptovalutor med stor misstänksamhet. Trenden har varit att regelverket successivt skärpts, både för att skydda konsumenterna och för att minska penningtvätt och risker i det finansiella systemet.
Nu är detta på väg att ändras. Anledningen är till stor del politisk. Under den amerikanska valkampanjen lanserade den republikanska sidan en mer positiv syn på krypto, med färre regleringar. Robert Kennedy – tilltänkt hälsominister – vill att USA:s regering ska bygga upp en ansenlig skattkammare av bitcoin; i praktiken skulle detta utgöra en del av den amerikanska valutareserven. För privatpersoner skulle kapitalvinster från handel med bitcoin vara skattefria.
Donald Trump har pekat i samma riktning, om än i vaga ordalag. Han vill sparka chefen för Finansinspektionen för att han var för restriktiv mot krypto. Trump har också sagt (oavsett om det är på skämt eller allvar) att en bitcoin kan användas för att betala av USA:s svällande statsskuld.
Men den som vill ha ett stabilt finansiellt system bör akta sig för att ge en central funktion till en ny typ av tillgång, utan reglering och utan kontroll, men med hög volatilitet. De juridiska krångligheterna kring denna nya valutareserv börjar bli svåra. Och det är högst oklart hur det skulle påverka dollarns position.
Men bara tanken på bitcoin har skulle få en plats i solen hjälpte till att driva sin takt till rekordnivåer. Hypen gör också att även seriösa banker och fondförvaltare åker fast. Krypto kan nu köpas och handlas på otaliga sätt, i specialfonder och som inslag i breda portföljer. Detta utan att dess underliggande egenskaper förändras på något sätt.
Detta utsätter pensionärer för risker och försäkringstagare för en ny typ av risk, svår att beräkna och utan historiska prejudikat. Det är bara en tidsfråga tills skickliga finansanalytiker mejslar ut nya kryptoderivat, vilket snabbt kommer att leda till uppkomsten av så kallade syntetiska finansiella produkter som buntar ihop krypto med okvantifierbara risker relaterade till mjukvara och internationella regelverk – samtidigt som USA:s finansinspektion friges.
Bitcoins intåg i det finare rymden ska alltså inte hyllas som tekniska framsteg. Snarare kommer nya komplexa risker att bana väg för framtida problem och krascher. Håller tummarna för att Finansinspektionen och Riksbanken inte hoppar på det tåget!
Klas Eklundchefsstrateg, Dahlgren Capital
