Ängelholms kommun vill skapa den i särklass största mellanstadiet i landet. Varför det? Tyvärr är det ideologiska låsningar och prestige som skapat denna situation.
När kommunen insåg att det behövdes en ny skola i norra stadsdelen ville de styrande politikerna ha en friskola som i det längsta skulle driva en F–6-skola.
Att locka dit en friskola valdes Adolfsfält som ett idealiskt läge med närhet till elever från välbärgade bostadsområden i de norra delarna av staden. Med ett sådant läge skulle en friskola kunna locka just de elever ett vinstdrivande företag vill ha.
Men av exakt samma anledning är det inte så lyckat att bygga en kommunal F–6-skola på Adolfsfält. De välbeställda som bor nära en föreslagen Adolfsfältskola har också redan närhet till befintliga F–6-skolor.
Tjänstemännen förstod snart att det inte gick bra. Tyvärr stod politiken fast vid placeringen av en ny skola och målade därför in sig själva och tjänstemännen i denna mellanstadiehörna.
När det var klart att det skulle bli en ny kommunal skola, det bästa vore att börja från början och placera en ny F–6-skola på en plats där en ny skola inte försvårar för andra skolor.
En sådan plats skulle kunna ligga i anslutning till det nya stadshuset kommunen planerar för. En skola som möjliggör en bra socioekonomisk mix och dit Montessoriskolans lärare och elever skulle kunna flyttas över.
Eftersom planeringsarbetet med att området kring det nya stadshuset fortfarande måste omarbetas, vore det bäst om politikerna tog en titt på skolfrågan också. Släpp prestigen kring Adolfsfält och bygg istället en ny skola på en smartare plats, och sedan en F–6-skola.
Hur politikerna än misstolkar vetenskapsmän och säger saker till sig själva, är det bättre för barnen att gå i samma skola i både låg- och mellanstadiet.
Linda Nilsson
