När året går mot sitt slut tvingas finansministern konstatera att det går långsammare än väntat för Sveriges ekonomi. Arbetslösheten stiger, tillväxten tappar fart och medborgarna håller hårt i plånboken.
I tidigare prognoser hoppades regeringen att vändningen redan skulle ha kommit och att tiden fram till nästa val skulle präglas av framtidstro och stigande välstånd.
När vänder det?
– Vi bedömer att det kommer att vända nästa år, även om vi fortfarande är i lågkonjunktur då. Vi har räntesänkningar och skattesänkningar och förhoppningsvis ökar den globala efterfrågan. Men med det sagt finns det också en hel del osäkerheter.
Enligt finansministern finns det för närvarande ingen specifik plan för att bromsa den utdragna lågkonjunkturen. Hon påpekar att regeringen lade fram en expansiv budget i höstas och att skattesänkningarna kan få hushållen att börja spendera mer det kommande året. Hon hoppas också att reallönerna ska stiga och att räntesänkningarna ska ge effekt.
Kommer medborgarna att ha det bättre 2026 än när du tillträdde?
– Vi gör den bedömningen. Konjunkturen vänder och vi får fler reallöneökningar istället för reallönesänkningar. Många får lägre boendekostnader och lägre skatt. Sedan finns det några hushåll som fortfarande kommer att ha det tufft.
Regeringen bedömer i sin senaste prognos att hushållens konsumtion kommer att fortsätta vara måttlig även 2026. Reallönerna blir också lägre än de var när regeringen tillträdde.
Så vad har blivit bättre?
– För det första går det åt rätt håll. Om vi inte hade gjort en skattesänkning i år och den vi gör nästa år hade det varit väldigt tufft för många. Det leder till att människor har det bättre än om vi inte hade haft den här politiken.
Vilket råd skulle du ge till ett ungt par som vill flytta till Stockholm och letar efter ett boende?
– Jag vill nog inte ge unga råd. Jag vet att det är väldigt tufft att ta sig in på bostadsmarknaden. Men ett råd skulle vara att börja spara tidigare, vi kommer att underlätta att spara i ISK nästa år. Sedan måste vi se till att göra mer för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, men det får vi återkomma till senare.
Innan det senaste val lovade Tidöpartierna att börja bygga ny kärnkraft redan under denna mandatperiod. Regeringens plan är att under våren lägga fram ett förslag på hur det ska finansieras.
Förslaget var nyligen ute på remiss och kritiken var hård från flera remissinstanser, bland annat från regeringens egna expertmyndigheter. Kritiken handlar bland annat om att regeringen går för snabbt och inte kan visa att det är ekonomiskt lönsamt att bygga ny kärnkraft.
Men Elisabeth Svantesson försvarar regeringens planer.
– Det behövs kärnkraft. Vi behöver också sol och vind, men vi behöver kärnkraft för stabilitet. Och då behöver staten vara med och ta ansvar.
Den marknadsliberala Tankesmedjan Timbro avvisade nyligen regeringens kärnkraftsplaner. Timbro kallar regeringens modell för “marknadsmanipulation” och “socialisering”.
Vad säger du om den kritiken?
– Jag håller inte med. Alls. Om du säger så är du också skyldig svaret. Vad ska Sverige göra då? Hur kan vi få mer el? Hur ska vi förändra? Hur ska vi elektrifiera mer?
Men hur känns det att ta emot denna kritik från högern?
– Det berör mig inte. Det är för att jag är helt övertygad om att vi gör rätt saker. Jag tror på det här och jag är övertygad om att det måste göras.
Är det ekonomiskt lönsamt att bygga ny kärnkraft?
– Det återstår att se. Problemet här är att det inte finns något alternativ, eftersom det behövs baskraft och stabil elproduktion i Sverige. I det här fallet menar jag att det nästan är så att vi inte skulle ha en järnväg. Alternativkostnaden är mycket hög.
Har du gjort någon samhällsekonomisk analys?
– Det låter nästan som att vi ska hitta på något nytt. Vi är ett kärnkraftsland, och nu ska vi fortsätta bygga kärnkraft. Alla inblandade här vet att det inte finns någon annan bättre teknik idag. Kärnkraft finns och vi vet att det kräver långa investeringar som är både nödvändiga och kostsamma. Därför förstår jag knappt frågan.
Norska ekonomiska institutet skriver i sitt remissvar att det inte är klart att ny kärnkraft kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Energimarknadsinspektionen avstyrker hela förslaget och menar att det behövs djupare analyser om vad kostnaderna blir för samhället. En rad andra instanser pekar också på behovet av djupare analyser.
Har de fel?
– Jag håller inte med. De gör en annan bedömning än vi. Det här handlar om alternativen. Det är inte så att norska ekonomiska institutet talar om för oss vad vi ska göra istället. De gör den ekonomiska bedömningen. Men det finns inget annat färdigt alternativ till kärnkraft för att få så mycket stabil och ren el i Sverige.
Vad de menar är att det inte är tillräckligt utrett?
– Jag menar nog tvärtom eftersom kärnkraften är väl beprövad och den finns. Så vitt jag vet finns det inga andra mogna alternativ. Kärnkraft är vad vi har och det är en beprövad metod.
Fakta.Förslaget om ny kärnkraft
￭ Tidöpartiernas mål är att två nya reaktorer ska byggas till 2035, med ytterligare utbyggnad till 2045. Det var dock länge sedan det var lönsamt att investera i ny kärnkraft.
￭ Därför fick regeringens utredare Mats Dillén i uppdrag att föreslå hur man kan utforma ett statligt stöd för byggnation av nya kärnkraftsreaktorer. Hans förslag vilar på tre pelare.
Förmånliga lån. Staten lånar 75 procent av det kapital som behövs för att bygga reaktorerna. Kärnkraftsbolagen kan ordna resterande 25 procent. Poängen är att svenska staten kan låna till en lägre ränta än företagen. Utredningen räknar med ett lån på 300 miljarder, men vill höja det till 600 miljarder.
Garanterat elpris. Utredaren föreslår 80 öre per kilowattimme, men i praktiken skulle det bli en förhandlingsfråga mellan staten och företagen. Om marknadspriset hamnar lägre går staten in och kompenserar bolagen för skillnaden. Detta betalas med en elskatt. Skulle priset stiga över den överenskomna nivån ska överskottet gå tillbaka till staten.
Riskdelning. När reaktorerna väl är i drift görs en lönsamhetsbedömning. Är det dåligt sänks räntan på lånen. Om lönsamheten är god höjs räntan. Den garanterade prisnivån kan även justeras beroende på hur det går för företagen.
￭ Utredarens uppgift var att föreslå finansiering av ny kärnkraft. Det ingick inte att väga kärnkraft mot alternativa lösningar. Lagen om stödet föreslås träda i kraft i maj nästa år.
Regeringens finansieringsmodell för ny kärnkraft innebär att staten måste gå in och garantera lån för flera hundra miljarder kronor och att kärnkraftsproducenterna ska få ett fast pris för den el de levererar. Tanken är att staten ska få tillbaka sina pengar i ett senare skede, men modellen innebär ändå att staten tar en ekonomisk risk.
Är det rimligt att genomföra ett så stort projekt utan att ha gjort den här omfattande analysen som flera expertmyndigheter efterlyser?
– Ja, det är rimligt. Och jag ser både mig själv och statsministern och många andra som ansvariga. Vi skulle aldrig göra detta om vi inte var övertygade om att kärnkraft behövs.
Litar du på expertmyndigheternas prognos om framtida elefterfrågan?
– Ingen av oss vet exakt hur mycket el som kommer att behövas år 2045. Den bästa bedömningen är den som Energimyndigheten gör och den får vi lita på.
Varför litar du på denna prognos men inte expertmyndigheternas invändningar mot ditt förslag?
– Jag litar på våra myndigheter, men jag kommer inte alltid fram till samma slutsats. Jag håller inte alltid med varken Timbro, myndigheter eller andra. Men vi fattar ett beslut utifrån vad vi ser behövs och vad vi ser inte är tillgängligt. Jag menar att flera av dem här missbedömer att det finns andra, mogna, färdiga vägar.
Läs mer: Elisabeth Svantesson (M): Inget undantag för kärnkraft i de nya budgetreglerna
ÄLSKADE POLITIK
Megabeslutet som regeringen vill ta i turbofart
