Gunilla Sandegård vill avskaffa friskolor så att barn “inte blir offer för gängkriminalitet”, skriver hon på DN:s insändarsida. Det kan tyckas vara ett starkt argument, även i den ovanligt heta debatten om friskolor. Men för att även dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) i TV4:s partiledardebatt i februari 2022 varit inblandad i ett liknande resonemang, det kräver trots allt ett svar.
Gängkriminalitet är förvisso ett utbrett socialt fenomen. I takt med att det har krupit ner genom tiderna har det i allt högre grad blivit en stor utmaning för skolor, både kommunala och fristående. Flera friskolor verkar i eller i anslutning till utsatta områden, vilket gör dem sårbara för gängvåld.
Men när Sandegård skriver att hon dagligen läser ”om elever som inte klarar antagningen till gymnasiet, elever som inte har tillräckliga kunskaper för att fortsätta studera på universitetet, elever i yngre åldrar som inte klarar nationella prov på grund av undermålig undervisning i fristående skolor de går i och stökiga klasser på grund av för många elever och bristande personalstöd i klasserna”, har hon fel.
Bland de hundra grundskolor runt om i landet där över 30 procent av eleverna förra året lämnade årskurs nio utan behörighet till gymnasiet var nästan 89 procent kommunal. Enligt Pisas kunskapsmätningar ligger friskolornas elever före de kommunala skolornas. I den senaste Pisa-undersökningen motsvarar ledningen “det lärande som äger rum under ett läsår”.
Enligt samma mätning är studier centralt för att nå höga resultat. Det finns alltså väldigt lite som tyder på att friskolor är stökigare, tvärtom. Det är också därför många väljer dem.
Faktum är att poäng forskning från institutet IFAU att det fria skolvalet är viktigast för elever i utsatta områden. Ett exempel är Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna som ligger i ett av Sveriges mest utsatta områden, Fröslunda. De allra flesta elever har utländsk bakgrund och tillhör, enl en bearbetning av SCB:s socioekonomiska indexde fem skolorna i kommunen med det mest utmanande elevunderlaget. Men gymnasiebehörigheten i skolan är det högst i Eskilstuna med 96 procent.
Det finns fler exempel i bland annat Angered (Viljaskolan), Tynnered (Samhällsskolan), Norsborg (Freinetskolan Kastanjen) och på Järvafältet (Järvaskolan).
Om något bidrar friskolor till att bekämpa gängkriminalitet bland unga. Det vore dags för oss att istället visa de lärare och rektorer som dagligen kämpar med dessa utmaningar lite uppskattning.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
