Min insändare om elpriserna i södra Sverige avslutades med frågor om varför energi- och industriminister Ebba Busch (KD) envisas med att skylla på strömbristen i Sverige och varför hon inte tar initiativ till en elprisreform som ger bättre förutsättningar för de svenska elpriserna. ekonomisk planering av både kraftbolag och elanvändare.
Svaret från Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin pekar på att hon anser att problemet är låg effekttillgång i de två södra elområdena och att det motiverar Ebba Buschs uttalanden om orsaken till höga elpriser.
Låg strömtillgänglighet är dock inte detsamma som brist på ström, bara att sannolikheten för detta är större än vid hög strömtillgänglighet. Faktum är att kraftledningarna till södra Sverige har klarat både elanvändningen där och en betydande export under större delen av de dagar som elpriserna varit höga sedan 2022.
Som jag påpekade enligt min mening beror i stället höga elpriser på en kombination av effektbrist i Tyskland, högkapacitetskabelanslutningar och användningen av marginalkostnadsmetoden för att fastställa elpriset. Efter att min insändare publicerades har tydligen även Ebba Busch insett detta, då hon nu skyller på Tyskland för att ha orsakat de höga elpriserna – ett välkommet steg mot en djupare förståelse.
Det går givetvis att uppnå sänkta priser genom att bygga fler kraftverk i elområde 4, men dessa måste då ha en kapacitet som gör att det svenska systemet fryser. Annars blir den enda konsekvensen att vi exporterar mer el och att de tyska priserna fortfarande slår mot Sverige. Och det är inte en metod som kan leda till en förbättring på kort sikt.
Om situationen ska hanteras med mer kärnkraft får elanvändarna vänta i minst tio år – om det går att hitta en lämplig plats. Med politisk vilja borde man kunna åtgärda problemet på betydligt kortare tid med en elprisreform.
Det finns inga naturlagar som hindrar elanvändare från att bara behöva betala vad det kostar att producera elen inklusive en rimlig vinstmarginal. Camilla Brodins hänvisning till att den nuvarande prismodellen genererar ett betydande konsumentöverskott genom att de billigaste kraftverken alltid körs först är obegriplig.
Konsumenterna betalar nu alltid vad den dyraste kilowattimmen kostade att producera, inklusive vinstmarginal och moms beräknat på priset för den dyraste kilowattimmen. De är inte nöjda med att de främst använder kilowattimmar producerade till en lägre kostnad. Men det gynnar parterna på elmarknaden och staten.
Brodin anklagar mig för att ha “drivit på för nedläggning av fossilfri, planerbar kraftproduktion i södra Sverige” med hänvisning till mitt engagemang för linje 3 vid folkomröstningen om kärnkraften 1980. Hon struntar i att det då fanns en total politisk överenskommelse om att kärnkraften ska fasas ut. Det var bara tidtabellen som skilde de olika alternativen åt. Men det är korrekt att jag fortfarande inte ser kärnkraften som långsiktigt hållbar, framför allt med hänvisning till olycksrisk och miljöproblem med uranbrytning.
De grundläggande tekniska problem med reaktortekniken, som ledde mig till den slutsatsen efter 18 år på AB Atomenergi, kvarstår trots de säkerhetsförbättringar som gjorts. Det var också anledningen till Tysklands beslut att stänga kärnkraftverk i förtid. De ville inte använda en energikälla som kunde göra stora områden obeboeliga under lång tid.
Produktionskapaciteten i södra Sverige måste stärkas rejält före 2035, om vi ska klara en omställning som uppfyller Parisavtalets krav. Det är utförligt dokumenterat i en rapport från Luleå tekniska universitet. Men det ska göras kostnadseffektivt och med en långsiktigt hållbar teknik.
Att regeringen inte brytt sig om att analysera de olika alternativen för att bygga ut elsystemet har den senaste tiden kritiserats hårt av expertmyndigheter och forskarvärlden. Regeringens elpolitik bygger på förhastade vallöften.
Men detta är faktiskt inte relev för en diskussion om hur elpriset ska bestämmas. Oavsett hur den elektriska energin producerats är det rimligt att priset speglar den verkliga kostnaden för att producera den elektriska energin som används på ett bättre sätt än nu.
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
Insändare.13 december 2024
