Ultraprocessad mat kan förvärra psoriasis, hävdades det nyligen i utländska medier.
Men vad säger den nya studien egentligen?
Dessutom kan du läsa om falska orgasmer och riskerna med opastöriserad mjölk i veckans Vetenskapsrum.
Kan ultrabearbetade livsmedel förvärra psoriasis? Ultrabearbetade livsmedel är kopplade till alla möjliga negativa hälsoresultat: fetma, typ 2-diabetes, demens, hjärt-kärlsjukdomar, depression och mer. I en ny studie hittar forskare ännu ett samband – psoriasis.
Studien, som publicerats i Jama Dermatologybaserades på uppgifter om drygt 18 000 fransmän. Tio procent hade en självrapporterad psoriasisdiagnos och fyra procent hade en aktiv psoriasissjukdom. Efter att forskarna justerat för BMI, ålder, alkoholvanor och andra sjukdomar fanns det ett samband mellan högre intag av ultraprocessad mat och aktiv psoriasis, det vill säga pågående problem, jämfört med personer som aldrig haft psoriasis. Det finns ingen information om om det har gjorts några jämförelser mellan personer med psoriasisdiagnos och aktiv psoriasis.
Den här studien lider av samma problem som de flesta andra studier om ultraförädlade livsmedel. På grund av sättet det är gjort kan forskarna inte med säkerhet säga att ultraprocessad mat gör psoriasis värre, de hittar bara ett samband. Det kan därför vara något annat som påverkar sjukdomen, som forskarna inte har undersökt. Jag kan till exempel inte hitta information om att forskarna kontrollerar för utbildningsnivå och inkomst, något som brukar förknippas med sämre hälsa generellt. Människor med lägre utbildning och inkomst äter i allmänhet sämre och mer ultraförädlad mat.
Svaret på frågan om ultraförädlade livsmedel kan förvärra psoriasis är därför: vi vet inte. Det behövs fler och bättre studier.
Livsmedelsverket tycker ännu inte att det finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att få in specifika råd om ultraförädlade livsmedel i kostråden. Det finns också ett problem med att definiera ultrabearbetade livsmedel. Enligt det mest använda Nova-systemet kan även grovt bröd och fiberrika frukostflingor ultraförädlas. Men många livsmedel som anses vara ultraprocessade innehåller mycket fett, socker och salt. Vi borde alla äta mindre av den typen av kalorität och näringsfattig mat.
Farlig dryck. Amerikanska myndigheter har länge avrådt allmänheten från att dricka opastöriserad mjölk. Nuförtiden, med ett utbrott av fågelinfluensa bland mjölkkor i 15 stater, känns det särskilt riskabelt. Men opastöriserad mjölk fortsätter att säljas, och har nu gjort det Kaliforniens hälsomyndigheter hittade fågelinfluensaviruset H5N1 i opastöriserad mjölk som säljs till konsumenter. Mjölken har dragits ut och inga sjukdomsfall har rapporterats.
Tidigare har katter på gårdar med infekterade kor rapporterats ha dött efter att ha druckit opastöriserad mjölk. Studier har också visat att möss som får mjölk från infekterade kor bli sjuk i fågelinfluensan. Det är oklart hur dessa risker översätts till människor, men tester visar att pastörisering gör viruset ofarligt.
Sverige har inget utbrott av fågelinfluensa bland mjölkkor, men Livsmedelsverket avråder från tidigare från opastöriserad mjölk eftersom den kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier. Opastöriserad mjölk får inte heller säljas i butiker i Sverige.
Var det trevligt för dig också? Sajten Forskning.no uppmärksammade mig på en studie om falska orgasmer. Nästan 12 000 personer från Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Storbritannien och Sverige har svarat på frågor om detta via en digital undersökning.
51 procent säger att de aldrig har fejkat en orgasm, 28 säger att de har men inte längre och 13 procent fortsätter att fejka den. Fler män än kvinnor, liksom fler från Danmark, Finland och Norge, svarade att de aldrig hade fejkat en orgasm. Folk från Frankrike fejkar mest enligt denna undersökning.
Anledningar till att du slutade låtsas var att du blev mer bekväm med att få orgasm, att du blev bättre på att kommunicera önskemål med din partner och att din partner blev mer uppmärksam på dina behov.
Studien har publicerats i Journal of Sex Research.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på hufvudstadsbladet. Hon är särskilt intresserad av vacciner, folkhälsa och pandemier och har även skrivit en bok om covid-pandemin. Hon har mottagit flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplig excellens inom journalistik. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
