Svensk toppmilitär varnar efter fler kabelbrott i Östersjön

Den svenska militärledaren Ewa Skoog Haslum är tydlig med vad hon tycker om Putins olika “röda linjer”.

– I slutändan blir det tomma hot.

Samtidigt upplever Sverige hybridattacker i Östersjön – och där kan infrastrukturen inte skyddas, varnar hon.

– Att stå emot en attack är nästan omöjligt.

Det är krig i Europa.

Sverige är på väg att integreras i Nato.

I början av nästa år lämnar 600 svenska soldater P 7 i Revingehed i Skåne för att bli en del av en roterande Natostyrka i Lettland. Uppdraget: Att tillsammans med andra förband öva och avskräcka Ryssland från att anfalla de baltiska länderna.

Försvarsbudgeten sväller och svenskarna måste förbereda sig på att landet hamnar i krig.

Mitt i en allt mer upphettad global situation har den tidigare chefen för flottan Ewa Skoog Haslum, 56, stigit en militär rang till vice amiral, två guldstjärnor har blivit tre och hon har tagit över som chef för Försvarsmaktens insatser avdelning.

Här tar du pulsen på världsläget och vad som händer runt Sveriges kuster och i närområdet. Och måste vara beredd att agera.

Om det brinner har hon förband från alla tre grenar där beslut snabbt kan få en storpolitisk betydelse.

– Man kommer närmare och närmare den politiska nivån. Men det är spännande. Det är roligt. Det är en intressant tid att vara i denna position.

Kinesiska fartyg släpar ankare och förstör kablar på botten. Hybridoperationer. Cyberattacker. Vladimir Putin talar om röda linjer. Vad händer egentligen?

– Vi har en miljö som är helt upp och ner. Vårt ÖB har varit så tydlig och sagt att det inte finns en enda pil som pekar åt rätt håll.

Under vår timme med Ewa Skoog Haslum hör vi ingen positiv signal om tillståndet i världen.

Hon varnar för minskat västerländskt stöd till Ukraina och de komplexa risker som finns med kriminalitet och terrorism.

Och så handlar det om hybrid- och effektoperationer.

– Definitionen är att det ska vara den där förvirrade, osäkra situationen. Det är ofta förnekat så att det inte går att förstå vem avsändaren är. Det är hela syftet.

Inom Försvarsmakten pratas det i dagarna inte så mycket om en fullskalig invasion liknande det språk som präglade det kalla krigets 80-tal.

– Men nu har vi en helt annan skala där vi måste ha ett försvar som är redo att agera på den här gränsövergången mellan en statlig aktör och någon vi faktiskt inte vet vem det är.

Och det kan du verkligen inte göra idag?

– I det här fallet är vi inte bara Försvarsmakten utan hela samhället. Allt från det du representerar, media till civila företag eller andra civila myndigheter. Det du nämnde om kinesiska fartyg som släpar sitt ankare är faktiskt inte en militär uppgift. I det här fallet är det polisen som har startat en förundersökning. Det här är ett socialt ansvar, allt det här pågår. Vi måste vara väldigt tajta och väldigt starka tillsammans och kunna stå emot det.

Två kinesiska fartyg har anklagats för att skada kablar genom att släpa deras ankare längs botten. Senast pekades Yi Peng 3 ut.

Det kan inte ha varit ett misstag, säger Ewa Skoog Haslum.

– Helt omöjligt. En sjöman missar det inte. Du kan inte dra ett ankare bakom ett skepp utan att bli märkt. Det finns många frågetecken, säger hon.

Omöjligt att skydda bottenkablar

Ewa Skoog Haslum kan Östersjön utan och innan från sin tid i flottan och konstaterar att det är omöjligt att skydda infrastrukturen på botten.

– Övervakning av undervattensstrider kan göras om funktionen är inbyggd när kablarna läggs ner. Övervakning är en sak, men att kunna skydda, det vill säga motstå en attack, är nästan omöjligt. Jag ser inte hur det kunde hända. Dessutom utanför svenskt territorium där vi inte har juridiskt stöd.

Hon menar att det bästa sättet att minska sårbarheten och öka robustheten i ett system är att lägga ut flera kablar i ett system, kanske uppåt tio trådar.

– Då blir man inte sårbar. Sedan kan du klippa två och det är fortfarande åtta kvar som fungerar.

När det gäller ryska flygningar i internationellt luftrum över Östersjön ska man inte vara för alarmistisk, tycker Ewa Skoog Haslum.

– För att ryska flygplan ska flyga över Östersjön har de lika stor rätt att göra det som alla andra länder i internationellt luftrum. De utövar precis som vi, vilket de också har rätt till.

Vad Rysslands president Vladimir Putin gör och säger följs mycket noga.

Hur är det med Putins röda linjer?

– Jag vet inte om det är retorik när Putin pratar om sina röda linjer. Se bara på kriget i Ukraina. Hur många röda linjer har han satt upp som på något sätt har förändrats. Västerländska nationer har stött Ukraina från första början och sedan dess har det tillkommit mer och mer. Det kan vara en retorik som finns med röda streck om man inte tänker behålla dem. Det kan fungera en eller två gånger. Men i slutändan visar det sig vara tomma hot.

Ryssland kommer sannolikt att fortsätta hota med kärnvapen.

– Det är också en del av påverkansverksamheten. Det är deras sätt att avskräcka, att ha den typen av retorik. Sedan har vi ett Ryssland som är aggressivt. Vi ser i Ukraina. Det är en påverkan i sig. Vi ser vad de faktiskt kan göra.

Skulle det bli fred eller någon form av stillastående i Ukraina kan den ryska militära uppbyggnaden ta fart i vårt närområde.

– Det är klart som fan att de kommer att bygga vidare på sin förmåga. Det är inte så att ryssarna går hem och slickar sina sår. Det är en riktig underdog.

Hotbilden från Ryssland

Ryssland utvecklar hela tiden sin militär – även om de har det tufft i Ukraina, säger Ewa Skoog Haslum. De har till exempel blivit bättre på drönare.

– Det är något som vi måste ha med i våra beräkningar när vi sitter och tittar på hotbilden från Ryssland. De blir bättre för varje dag. De slåss inte bara, de övar på att slåss. Inför de plötsligt nya systemen måste vi anpassa oss i vår egen stridsteknik och taktik.

Sverige följer noga med vad som händer på slagfältet – med sättet att slåss och nya vapensystem.

– Det är möjligt att man kan se att de övar på ett kanske lite annorlunda sätt. Det är ett förändrat övningsmönster, säger Ewa Skoog Haslum, utan att vilja precisera på vilket sätt det ryska mönstret har förändrats.

I den svenska försvarsledningen talar man idag om Sverige som ett “marschområde” vid krig. I klartext betyder det att det är här laddningen och kraftsamlandet ska ske mot slagfältet i Finland eller Baltikum.

Ewa Skoog Haslum poängterar att om man zoomar ut kan man se hur perfekt Sverige är för bland annat logistik.

– Därför är det ännu viktigare att vi har en bra infrastruktur. I det här fallet tänker jag på hamnar, järnvägar, vägar och kommunikation med fiber.

Den ryska skuggflottan med fartyg registrerade i andra länder för att kringgå sanktionsreglerna är en röd flagga.

– Det finns inget riktigt bra lagstöd för att trycka ut dem ur Östersjön, utan de seglar på internationellt vatten. Nu vet jag att man hittar nya sätt att försöka komma ombord och granska papper.

Det finska försvarsmakten misstänker bland annat att några av fartygen ägnar sig åt regelbundet spionage.

Svenska försvaret följer fartygen.

– Vi har runt 4 000 rörelser i Östersjön och vi har koll på allt detta. Och när något har hänt har vi en väldigt god förmåga att bygga den här situationsbilden och se vad som har hänt.