En konvention mot antipersonella minor, Ottawafördraget, har undertecknats av 164 länder, bland dem de 27 EU-länderna och Ukraina. Ett syfte är bland annat att ta bort minor från gamla krigsområden. Enligt ICBLen organisation som kämpar mot landminor, nästan 6 000 människor dog eller skadades av landminor förra året. Framför allt i Myanmar, Syrien, Afghanistan och Ukraina.
Kina, USA och Ryssland har inte undertecknat konventionen.
Ukraina har frågat länge att få minor, bland annat med hänvisning till att Ryssland använder dem i kriget. Nu har USA:s president Joe Biden gett klartecken för USA att skicka landminor till ukrainarna, enligt konsekventa mediarapporter.
Det finns stor förståelse från svenska politiker för att Ukraina vill använda de mycket omtvistade vapnen.
– Vi har inga invändningar, allra minst i en situation där Ryssland gör saker mot Ukraina som inte har gjorts tidigare, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Han klargör:
– Alla länder ger Ukraina vad de kan avstå, vad de själva har tillgång till, vad Ukraina behöver och till de villkor som de ställer upp till sig själva. Vi har inte haft några synpunkter på andra länders vapenleveranser och andra länders villkor.
Inte heller Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet, har invändningar.
– Det här är ett otroligt brutalt krig och för Ukraina är situationen existentiell. I USA finns risk för stora förändringar. Joe Biden försöker förmodligen se till att Ukraina får maximal makt att försvara sig. Truppminorna ska förhindra ryska genombrott i försvarslinjen och jag kan förstå varför de gör på det här sättet, säger Hultqvist.
Ser du någon skillnad på om Ukraina använder gruvorna på sitt eget territorium eller i det område som det kontrollerar i Ryssland?
– Ryssland ska inte tillåtas diktera villkoren för vad Ukraina får eller inte får göra. Ukrainarna måste kunna försvara sig både på ryskt och ukrainskt territorium, säger Peter Hultqvist.
Läs mer: Därför bryter Biden flera tabun när det gäller att hjälpa Kiev
En konvention mot antipersonella minor, Ottawafördraget, har undertecknats av 164 länder, bland dem de 27 EU-länderna och Ukraina. Ett syfte är bland annat att ta bort minor från gamla krigsområden. Enligt ICBLen organisation som kämpar mot landminor, nästan 6 000 människor dog eller skadades av landminor förra året. Framför allt i Myanmar, Syrien, Afghanistan och Ukraina.
Kina, USA och Ryssland har inte undertecknat konventionen.
Ukraina har frågat länge att få minor, bland annat med hänvisning till att Ryssland använder dem i kriget. Nu har USA:s president Joe Biden gett klartecken för USA att skicka landminor till ukrainarna, enligt konsekventa mediarapporter.
Det finns stor förståelse från svenska politiker för att Ukraina vill använda de mycket omtvistade vapnen.
– Vi har inga invändningar, allra minst i en situation där Ryssland gör saker mot Ukraina som inte har gjorts tidigare, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Han klargör:
– Alla länder ger Ukraina vad de kan avstå, vad de själva har tillgång till, vad Ukraina behöver och till de villkor som de ställer upp till sig själva. Vi har inte haft några synpunkter på andra länders vapenleveranser och andra länders villkor.
Inte heller Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet, har invändningar.
– Det här är ett otroligt brutalt krig och för Ukraina är situationen existentiell. I USA finns risk för stora förändringar. Joe Biden försöker förmodligen se till att Ukraina får maximal makt att försvara sig. Truppminorna ska förhindra ryska genombrott i försvarslinjen och jag kan förstå varför de gör på det här sättet, säger Hultqvist.
Ser du någon skillnad på om Ukraina använder gruvorna på sitt eget territorium eller i det område som det kontrollerar i Ryssland?
– Ryssland ska inte tillåtas diktera villkoren för vad Ukraina får eller inte får göra. Ukrainarna måste kunna försvara sig både på ryskt och ukrainskt territorium, säger Peter Hultqvist.
Läs mer: Därför bryter Biden flera tabun när det gäller att hjälpa Kiev
