De ständiga skottsalvorna har avtagit sedan ukrainska enheter förstörde ryska ammunitionsdepåer i somras.
Samtidigt har nordkoreanska soldater förts in i de ryska förbanden vid fronten i Kursk.
Det berättar svenske Christopher Forsbäck, 49, som kämpar för Ukraina.
– Konflikten här nere är ingen stor skillnad mellan nu och 2022. Men den har blivit större och mer brutal, säger han.
I somras skadades Christopher Forsbäck allvarligt längst fram. Splitter från ett skal grävde in i axlarna och spräckte ena knäskålen. En stock ramlade också ner och bröt skallen.
Skadorna ledde honom hem till Hölö i Södertälje kommun.
– Det var påklädningen som gjorde att jag kunde stanna hemma så länge jag var skadad. Det var relativt intelligent, för då belastade jag inte den ukrainska sjukvården, säger Christopher.
Men redan i våras var han tillbaka i Ukraina. Under de närmaste månaderna instruerade han soldater i bland annat vapenhantering och gruvdrift. För några veckor sedan gick han sedan vidare till en stridsingenjörsenhet i den ukrainskt kontrollerade delen av ryska Kursk.
– Vi har fortfarande ett enormt behov av hjälp här, både civilt och militärt. Det säger rapporteringen hemma, men hjälpen är minimal jämfört med vad vi skulle vilja ha. Konflikten här nere är ingen stor skillnad mellan nu och 2022. Men den har blivit större och brutalare.
Nordkoreanska soldater i Kursk
I ett tal på lördagen säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyi att Ryssland har börjat använda nordkoreanska soldater i Kursk. Han talar om att “ett betydande antal” används för att attackera ukrainska positioner.
Christopher säger att hans enhet såg nordkoreanska soldater i området.
– Vi har sett dem, ja. Inte i några större egna enheter, utan i ryska enheter.
Ett annat meddelande nyligen var att Ukraina nu får använda långdistansrobotar mot Kursk. Än så länge har det dock inte uppmärksammats för svensken. Istället nämner han en lokal framgång som gett effekt.
“Inte denna ständiga terroristbeskjutning”
– Det vi säkert har märkt är det enkla faktum att vi lyckades spränga ett par ammunitionsförråd här i somras, så de har inte haft tillgång till så mycket artilleriammunition och raketer, säger han.
När ryssarna går till attack använder de fortfarande alla resurser de har. Men attackerna är inte lika ihållande.
– Vi har inte den här ständiga terroristbeskjutningen av våra positioner, när det bara sprejas granat hela tiden, som det till exempel var förra året nere på Zaporizhzhya-fronten. Där skjuts det dygnet runt, säger Christopher och fortsätter:
– Även om precisionen är fruktansvärt dålig så smäller det hela tiden. Det skapar en nervös spänning hela tiden, som blir besvärande med tiden.
“Dag för dag gäller”
Den svenske soldaten gör fortfarande rehabövningar för sin högra arm efter granatattacken i somras. Han har problem med nerver och har en viss rörelsehinder.
Även om övningarna hjälper kommer armen aldrig att återhämta sig helt.
– Fysiskt är jag helt klart mycket svagare på högersidan än vad jag var tidigare och jag är extremt högerhänt. Det fungerar, men det finns många saker jag inte kan göra som jag har tagit för givet tidigare. Att öppna en burk till exempel, säger han.
Hans nuvarande frivilliga kontrakt sträcker sig till september nästa år. Vad som händer härnäst är något han inte tänker så mycket på.
– Nej. När jag är här är det dag för dag.