Timss är en internationell studie som mäter fjärde- och åttondeklassares prestationer i matematik och naturvetenskap.
Det finns mer att njuta av:
Resultatet har stadigt förbättrats sedan 2011. Den nedåtgående trenden för elever i årskurs 8 mellan 1995 och 2011 har ersatts av en uppåtgående trend. Svenska elever är nu i världsklass i matematik. Endast fyra asiatiska länder har ett genomsnittligt högre resultat än Sverige och 32 länder, inklusive Finland och Norge, har det sämre.
Timss fördjupar sig inte i de bakomliggande orsakerna utan konstaterar att det finns ett tydligt samband mellan elevernas prestationer å ena sidan och lärarnas tydlighet och uppföljning och studielugn i klassrummen å andra sidan.
Resultatet går emot den nattsvarta bild av skolan som skolpolitiker gärna förmedlar. Regeringen talar om en “läs- och matematikkris”. Vänstern hävdar å sin sida att det är “marknadsskolan” som kan förklara sektorns problem och utmaningar.
Att Timss-undersökningen inte riktigt passade in i narrativet om en svensk skola i djup kris blev uppenbart när utbildningsminister Lotta Edholm (L) och utbildningsminister Johan Pehrson (L) kommenterade resultatet. Istället för att applådera och lyfta fram det som fungerar, valde ministrarna att fokusera på det negativa: att skolsystemet har misslyckats med att höja resultat för lågpresterande elever.
Att det är stor spridning bland elever är både oroande och allvarligt, men ska inte överskugga att svenska grundskoleelever blir bättre och bättre på matematik – teknikens och naturvetenskapens språk. Förbättringen bådar gott för Sverige, ingenjörernas land.
“Det som bör stå i fokus i debatten är kvaliteten på skolor.”
Därmed inte sagt att problemet med de underpresterande eleverna ska viftas bort.
Elevernas socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för Timss resultat. Svenskfödda barn med minst en svensk förälder presterar bättre än barn med utrikesfödda föräldrar. Det är förvisso inget nytt, men årets Timss bekräftar att kunskapsgapet mellan grupperna har förvärrats.
Andelen niondeklassare som inte är behöriga till gymnasiet ökar. Nästan 20 000 elever, eller 16,3 procent, uppfyller inte kunskapskraven, enligt Skolverket. Men i vissa skolor kan andelen vara 40 procent eller högre.
Det som bör stå i fokus i debatten är skolornas kvalitet. Alla skolor, oavsett rektor, ska granskas hårt och ofta. Hur sköts och drivs verksamheten? Hur mäter skolan kvalitet och hur mycket lär sig eleverna? Mer pengar kan inte vara den enda lösningen för att höja resultaten i svaga skolor.
Riktigt dåliga skolor borde avvecklas. Skolinspektionen kan lägga ner en fristående skola men inte en kommunal skola. En välrenommerad friskoleoperatör kan dock ta över en kommunal skola som har misslyckats med sitt uppdrag.
Det finns framgångsrika exempel på detta, bland annat i Nacka där stiftelsen Viktor Rydbergs skolor sedan 2021 driver Fisksätraskolan som kommunen stängt på grund av kvalitetsbrister och otrygghet.
I Helsingborg, Vittra (ägs av Akademin CAD +0,76 %Dagens utveckling) 2017 över Adolfsbergsskolan i ett utsatt område. Det var då en skola i kris. Skolledningen och i stort sett hela lärarkåren byttes ut. Ordning ersatte kaos och resultaten förbättrades.
Fler kommuner borde våga agera på samma sätt. Om en skola misslyckas med att förbättra resultaten trots stora penningbidrag måste man vara beredd att vidta andra åtgärder, som att byta ut skolledningen eller låta en framgångsrik fristående skola få chansen att vända den negativa trenden.
