”Sveriges största mellanstadium riskerar möjligheterna för alla elever. – hufvudstadsbladet

Den planerade Adolfsfältskolan i Ängelholm är tänkt att bli Sveriges största mellanstadieskola. Skolan lyfts fram som en lösning för att säkra framtida kompetensförsörjning, förbättra utbildningsresultat och resursfördelning. Men erfarenheter från liknande omorganisationer visar att stora satsningar på rena gymnasieskolor inte nödvändigtvis leder till bättre resultat. Tvärtom kan de försämra dem och minska antalet legitimerade lärare.

Ängelholms kommun vill genomföra ett storslaget experiment utan stöd i befintlig data eller forskning.

Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, framhåller att lärarnas roll och deras förmåga att skapa bra undervisning är det som stödjer elevernas prestationer mest och att det inte finns någon forskning som pekar på vikten av hur skolan är organiserad. . Det finns dock data.

I Gislaved utfördes 2017 en förändring liknande den Ängelholm planerar att göra 2026. Skolan prisades i en studie tidigare i år, Guidad skolintegration för ökad jämställdhet och social sammanhållning av Stefan Lund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Men när Värnamo Nyheter recenserade hyllningarna såg det inte lika ljust ut

Studien tittade endast på utvecklingen av svenska språket och svenska som andraspråk under de första åren. Och även om studien publicerades i år baserades den enbart på data fram till 2021. Elevernas resultat efter det ger inte längre någon anledning att imponeras.

Efter omorganisationen i Gislaved sjönk både betyg och resultat på nationella prov i årskurs sex rejält. Enligt statistik från Skolverket hade 73 procent av eleverna godkänts i alla ämnen innan omorganisationen. Riksgenomsnittet var då 78 procent. Sju år efter omorganisationen uppnådde 58 procent av eleverna samma resultat – med ett riksgenomsnitt på 70 procent under samma period. Dessutom har det skett en bred försämring av provresultaten på de godkända nationella proven under samma period. Siffror ger en tydlig indikation på att den typ av omorganisation som Ängelholm planerar inte automatiskt leder till förbättrade resultat utan tvärtom kan utgöra en risk för elevernas framtid.

Ängelholm har som ett uttalat mål att locka fler behöriga lärare att söka jobb i kommunen. I Gislaved har antalet legitimerade lärare minskat efter omorganisationen och det har blivit färre lärare per elev. Organisationsformen har alltså inte heller löst kompetensförsörjningen.

Det underlag Ängelholms kommun hittills presenterat angående det som planeras bli Sveriges största mellanstadieskola har endast handlat om skolan ur skolans perspektiv. Men skolan är en del av samhället och påverkas också av sociala nätverk kring barnen och deras familjer. Forskning visar att föräldrars sociala nätverk och engagemang i skolan har en betydande inverkan på barns lärande och välbefinnande. En kunskapsöversikt från Utbildningsstyrelsen framhåller att samarbete mellan hem och skola gynnar barnets utveckling och hälsa. Den föreslagna förändringen i Ängelholm riskerar att bryta viktiga nätverk, och försämra föräldrars möjlighet att engagera sig i skolan och sina barns utbildning i en ålder då föräldrarnas närvaro och engagemang är central för hur barn mår.

Att tro att en ny skolorganisation, även med stora resurser, leder till bättre skolresultat är att ha orealistiska förväntningar. Erfarenheterna från Gislaved visar att de förväntade positiva effekterna av att skapa en stor gymnasieskola inte har uppnåtts. Tvärtom har effekten varit överdriven och missvisande och faktiska skolresultat har blivit sämre än före omorganisationen.

Om det handlar om för att säkerställa att det finns tillräckligt med utbildade lärare i framtiden bör Ängelholms kommun utgå från faktorer som har visat sig fungera. Och väg det mot de negativa konsekvenser – ökat avstånd och att ha syskon på olika skolor – som planerna för Adolfsfältskolan skapar för drabbade familjer.

Det som behövs är inget prestigeprojekt utan en genomtänkt strategi med fokus på lärarnas förutsättningar, elevernas säkerhet och verkliga resultat. Det är inte rimligt att störa vardagen för så många familjer, offra kontinuitet och trygghet för barn och syskon för något som saknar vetenskaplig grund, utan stöd i data. Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner och får inte användas som ett politiskt experiment. Satsa istället på det som vetenskapen visar gör skillnad: starka lärarteam, små lärargrupper och nära samarbete mellan hem och skola. De skolor som presterar bäst är alla, enligt Skolverket, organiserade som F-6, grundskolor som har verksamhet från förskola till och med sexan.

FÖRfattarna

Johan Ekroth, Fredrik Höjer och Filip Mulderaktiv i arbetsgruppen som driver satsningen Stoppa omorganisationen av Ängelholms grundskolor

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.