Sveriges sämsta kommun att bo i

När klimatet förändras pekas Östhammar ut som Sveriges sämsta kommun att bo i.

Priset har väckt stor uppståndelse lokalt – men enligt kommunstyrelsens ordförande Fabian Sjöberg (M) är det orättvist.

Samtidigt har det blivit “en väckarklocka”.

Piteå är bäst, Östhammar sämst.

Det konstaterar Länsförsäkringar fastighetsförmedling som i höstas för första gången rankade hur bra – eller dåliga – Sveriges kommuner är att bo i utifrån ett klimatförändringsperspektiv.

En av anledningarna till att Östhammar, som bland annat är känt för att husera Forsmarks kärnkraftverk, hamnar i botten är att kommunen inte har svarat på två enkäter om klimatanpassning och samhällsplanering.

Såg Länsförsäkringars ranking

Fabian Sjöberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Östhammar, säger att han inte hade fått enkäterna – enligt honom prioriterades de bort på tjänstemannanivå – så när Länsförsäkringar publicerade sin sammanställning såg han den först i sociala medier .

Där har det blivit “en stor grej” lokalt, konstaterar han.

Men kommunfullmäktige tycker att det är orättvist.

– Vi har en grön omställning här som är jämförbar med vad som händer i Skellefteå och Boden. Så jag skulle inte hänga den rankingen särskilt högt.

Samtidigt säger han att det blev “en väckarklocka”.

På vilket sätt?

– Dels att man inte ska underskatta att svara på enkäter. Det kan vara viktigt när det gäller kommunikationen med kommuninvånarna. Sen är det också frågor som tar mycket plats och väcker åsikter.

Riskområden i Sverige

I Sverige är det stora skillnader i hur kommuner påverkas av klimatförändringar och extremväder. För vissa är den största utmaningen stigande hav, för andra är det en kortare turistsäsong, risk för jord- och jordskred eller skyfall med översvämningar som följd.

MSB har i en analys pekat ut nationella riskområden, och Östhammar är inte ett av dem.

Men som kustkommun är man fortfarande utsatt, enligt Fabian Sjöberg.

– För ett par somrar sedan var det en översvämning i Öregrund och det kan ibland komma mycket nederbörd, men sedan har det också varit tvärtom med mycket torka. Då fick vi spara på vattnet, säger han.

Oavsett exponering – alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ta hänsyn till klimatrisker vid planering av ny bebyggelse. Kommunen ansvarar också för en stor del av samhällsservicen, som vatten och avlopp, och ska se till att det finns skolor och äldreomsorg även i ett klimatförändrat Sverige.

Så jobbar Östhammar med klimatanpassning

I Östhammar säger Fabian Sjöberg att kommunen gör “ett gediget jobb” när det gäller klimatanpassning och samhällsplanering, men att den inte alltid är särskilt bra på att förmedla det.

– Vi måste bli bättre på att kommunicera vilken säkerhet och beredskap som finns.

M-politikerna listar sedan flera saker:

Bland annat att kommunen har säkerhetspunkter med reservkraft, mat och värme på alla skolor om elen skulle gå, till exempel i samband med en stor storm.

Att man samarbetar med räddningstjänsten, det lokala brandskyddet och näringslivet för att planera för översvämningar och bränder.

Att man undersöker hur befintliga ytor kan användas på bästa möjliga sätt.

– Vi har till exempel fotbollsplaner som också är uppsamlingsplatser för vatten vid översvämningar, säger Fabian Sjöberg.

“Gäller prioritering”

Han säger också att kommunen planerar att placera vissa byggnader på “högsta möjliga punkt”, och anpassar detaljplaner för att vatten och avlopp ska fungera under lång tid framöver. Idag har många orter problem med att vattnet inte rinner iväg tillräckligt snabbt vid intensiva skyfall.

– Det handlar mycket om hur man planerar utbyggnaden av samhället, och inte bara om att lösa de akuta situationerna.

– Hur man bygger, var man bygger, var får man vatten ifrån, hur man rengör avlopp. Och självklart att kunna leverera vård och skola.

Samtidigt, säger Sjöberg, råder det delade meningar om vad en kommun ska syssla med när det gäller klimatanpassning. “Många vill jobba med många saker samtidigt.”

– Vi måste utgå från det kommunala kärnuppdraget. En kommun har begränsade resurser och det är då nödvändigt att prioritera. Säkerheten och beredskapen hos kommuninvånarna med anknytning till dessa frågor går före symbolpolitik.

Och vad är symbolpolitik?

– Det kan vara hur mycket vegetarisk mat man ska äta i en skola, eller hur många elbilar man ska ha.

Tror på Östhammar

Fabian Sjöberg framhåller också gärna att Östhammar arbetar för att främja den gröna näringen – som han menar kan göra större social nytta än en enskild kommun – och nämner Dannemora gruvor, Forsmark och Sandvik Coromant.

Och han är inte alls orolig för att kommunen ska få rykte om sig att vara Sveriges sämsta klimatkommun.

– Vi har tiotusentals besökare varje år, en trygg och nöjd befolkning och miljardsatsningar på grön omställning. De som skulle ha den åsikten om kommunen bor inte här. Det är jag övertygad om.