Sydkoreas president har varit på fri fot sedan han införde krigslagar utan förvarning – och sedan hävde den lika plötsligt.
Yoon Suk-Yeol var redan djupt impopulär. Chockrörelsen ses som ett desperat försök att rädda ett sjunkande skepp.
Öppna bilden i helskärmsläge Bild: Ahn Young-joon
Med krigslagar spelade Yoon sitt sista kort, konstaterar Sydkorea-experten Josephine Ørgaard Rasmussen.
– Han hade inget att förlora. Han hade varken stöd från folket eller regeringen, säger hon.
Presidenten hade suttit bakom lås och bom sedan i våras, då oppositionen vann en jordskredsseger i landets parlamentsval.
– Sedan dess har Yoons minoritetsregering knappt gått igenom några lagförslag. Det har lett till en uppbyggnad av mycket frustration, säger Ørgaard Rasmussen, aktiv på tankesmedjan Institute for Security and Development Policy (ISDP).
Den sista droppen tros ha varit när oppositionen i veckan satte punkt för regeringens budget. Parallellt har Yoon under lång tid skakat av flera korruptionsskandaler som fått hans popularitet att rasa.
Annons
– Skandalerna har gjort folket arga. Redan före händelsen i går ville 58 procent av sydkoreanerna att han skulle avgå.
Annons
Chockad
Yoon har bland annat anklagats för att ha manipulerade opinionsundersökningar till både sin egen och en partikollegas fördel inför primär- och riksdagsvalen 2021 och 2022.
Öppna bilden i helskärmsläge Foto: Ryu Hyung-seok
Den största skandalen gäller dock hans fru Kim Keon-Hee, som har anklagats för att ha manipulerat börsen och fått en dyr designerväska. I takt med att Yoon motsatte sig oppositionens krav på en utredning av hans frus verksamhet har skandalen växt.
Josephine Ørgaard Rasmussen har bott och studerat i Sydkorea. Vänner i landet är chockade över händelseförloppet.
– De förväntar sig mer av sina ledare, säger hon.
– Man ska veta att Sydkorea är en ung demokrati. Före 1988 hade landet en historia av autokratiska ledare som använde krigslagar för att konsolidera sin egen makt. På grund av det är många sydkoreaner så ledsna och upprörda nu – de ser krigslagar som en del av det förflutna, inte något som händer i en modern demokrati.
Styrkecertifikat
Öppna bilden i helskärmsläge Bild: Ahn Young-joon
Annons
Annons
Yoons plötsliga beslut att införa krigslagar ses av många som en allvarlig felbedömning som i onödan sätter Sydkoreas demokrati, ekonomi och säkerhet på spel.
För Josephine Ørgaard Rasmussen visar dock reaktionen från oppositionen och folket – och det fredliga upphävandet av krigslagar – hur stark sydkoreansk demokrati faktiskt är.
– Den här incidenten betyder inte att Sydkorea håller på att falla isär, den visar bara på behovet av förändring.
– Sydkorea är en blomstrande demokrati, vars folk kan vara högljudda och envisa – men inte våldsamma.
Bakgrund: Detta har hänt
Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol, som tillhör det konservativa folkpartiet (PPP), införde krigslagar sent på tisdagen. Han motiverade beslutet med att oppositionen förlamar regeringens arbete.
Undantagstillståndet innebar att all politisk verksamhet, även i parlamentet, förbjöds. Så även demonstrationer och offentliga sammankomster, medan media fördes under statlig kontroll.
Timmar senare röstade parlamentet, med Demokratiska partiet (DP) i majoritet, för att häva krigslagstiftningen. Undantaget förklarades ogiltigt.
Yoon Suk-Yeol meddelade senare i ett tv-sänt tal att han hävde undantagstillståndet, som varade totalt i cirka sex timmar.
Oppositionen vill nu ställa presidenten inför riksrätt och Sydkoreas största fackliga organisation har utlyst en generalstrejk som kommer att pågå tills han avgår.
